- Project Runeberg -  Kunskapslära /
127

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - Omdömesvärksamheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

Denken kann, das Denken soll das Sein entdecken» (ibid. 28). »Das
Denken- ist das Denken der Erkenntnis» (ibid. 32, 34). Schuppe, Grundr.,
S. 35 ff., 99: »Die logische Eeflexion hat das Denken — i inskr. bem. —
nur in den Gedanken der Identität und Verschiedenheit und der
Kausalität gezeigt und dies sind auch die einzigen logischen Einheitsarten».
Windelband, Gewissh. d. Erk., S. 62 ff., Präludien, 8.212: Über Denken
u. Nachdenken. Volkelt, Erf. u. Denken, S. 164, 165. Sahljn, Om
logikens uppgift, s. 28 ff., Om grundformerna i logiken, I, II. Norström,
Hvad är sanning?, s. 24, 31. Jfr för öfrigt de s. 128 angifna här icke
noterade logiska arbetena.

Det enkla omdömet bildar enligt det föregående
kunskapsvärk-samhetens, resp. tänkandets grundelement, liksom de olika
förnimmelserna konstituera medvetenhetsinnehållet. Då nu omdömet
vidare är ett formelement, så utgör det ett visst sätt, hvarpå
tänkandet, betraktadt som formell tankevärksamhet, försiggår. Att
denna värksamhet är strängt enhetlig inses bland annat däraf,
att den är det enhetliga medvetandets funktion; det senare är
det reella subjekt, hvaraf tänkandet är en speciell yttring. Men
tankevärksamheten är dock icke så höjd öfver all
mångfaldsbestämdhet, att icke olika former, hvari den framträder, kunna
urskiljas. Så är det icke en alltigenom likabeskaffad värksamhet,
som röjer sig i omdömena "skogen är grön" och "Pål och Pär äro
lika". En "beziehende Thätigkeit" röjer sig visserligen i båda,
men i det ena fallet innebär värksamheten ett rätt och slätt
egen-skapstilläggande, i det andra ett utprägladt växelförhållande.
Redan dessa exempel intyga alltså, att omdömena själfva förete vissa
grundformer; och dessa framträda i sin ordning faktiskt i vissa
specialformer.

Omdömet kan karaktäriseras som den medvetandets
värksamhet — den handling eller "tankeakt" —, hvarigenom två eller
flere föreställningar omedelbart bringas i en på ett eller annat
närmare sätt beskaffad logisk relation till hvarandra. Det utgör
således ej en blott associativ förbindelse, utan ett af medvetandet
själft stiftadt förhållande; det utgör vidare i regeln en med någon
grad af kunskaplig insikt förbunden funktion af dettas "beziehende
Thätigkeit". Relationsleden äro subjektet och predikatet.
Subjektet är det led, som vinner förhöjd medvetenhet och närmare
bestämdhet därigenom att en föreställning hänföres till detsamma eller
genom att insättas i ett föreställningssammanhang af ett eller
annat slag, under det predikatet är det relationsled, hvilket närmare
bestämmer subjektet.

Till karaktäristiken af omdömet: Cohen, Logik, S. 50 ff., 56: »das
Urtheil ist, als Erzeugung, als Thätigkeit in seinen beiden Eichtungen, der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free