Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - Omdömesvärksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
vara i en viss och särskildt uppmärksammad bestämning. Däraf
följer dock icke, att det ständigt ej är något annat än detta: alla
omdömen äro, annorlunda uttryckt, icke analytiska. Och under det
subjektet i regeln är ett föremålsbegrepp, varierar predikatet i olika
former, angifvande än en egenskap, än ett skeende eller en
tilldragelse, än ett föremål, än något förhållande. Liksom subjektet kan vara
olika kvantificeradt, kvalificerar alltså predikatet på olika sätt; det
antingen beskrifver, berättar, förklarar eller formerar någon relation1.
Den s. k. kopulan slutligen kan ses ur dels subjektiv, dels
objektiv synpunkt.
Subjektive eller psykologiskt blir kopulan ett uttryck för själfva
den relationssättandets funktion, hvarigenom omdömet först kommer
till stånd. Den framstår därvid såsom en exponent för en bestämd
psykisk handling: "die beziehende Thätigkeit". Kopulan blir så
"bandet" — "die Beziehung selbst"2 —, som på vare sig positivt
eller negativt sätt förenar subjekt och predikat med hvarandra, sätt,
hvilka komma till närmare uttryck i de olika grundformerna af
omdöme. Dess språksymbol är ofta någon form af verben vara eller
blifva, ehuru äfven andra uttryck äro möjliga, t. ex. "framstå
såsom", "förnimmas såsom", "te sig som", "utgöra"3. Kopulan är
dock icke alltid språkligt uttryckt genom ett särskildt ord4; så ej
i omdömen af den vanliga typen "solen värmer", "hästen springer"
o. s. v., för att icke tala om ett elliptiskt uttryck sådant som det
enda ordet "Välkommen!". Den finnes där dock, nämligen i den
så att säga kopulativa handling, som uppbär den motsvarande
tanken5. Och alltid kan denna transformeras till en uttrycklig
existen-tialsats, t. ex. "solen sjunker" till "solen är sjunkande".
Därvid framträder kopulans objektiva betydelse. Hvad
betecknar då det objektiva är i t. ex. omdömet "sabeln är krokig" ?
Uppenbarligen framhäfver det krokigheten såsom en
realbestäm-ning hos föremålet sabel. Visserligen är det icke nödvändigt, att
1 Jfr skemat s. 138 samt Wundt, Logik, I, S. 183 ff.
2 Erdmann, Logik, I, S. 188. Om hopulan se för öfrigt Wundt, Logik, I, S.
163 ff., Schuppe, Grundr., S. 137, Lotze, Logik, S. 59, Jerusalem, Urtheilsfunction, S.
213 ff., Sigwart, Logik, S. 117 ff., üeberweg, Logik, S. 197.
8 Där vara eller blifva uttrycker kopulan — satser med "öppet"
predikat — talar grammatiken om s. k. (subjektiv) predikatsfyllnad (predikativ). I
satsen "gubben är sjuklig" bildas alltså predikatet af kopulan är samt predikativet
sjuklig, under det själfva predikationen utgöres af den "beziehende Thätigkeit" eller
den förbindande tankeakt, genom hvilken egenskapen att vara sjuklig tillägges gubben.
4 Enl. Jerusalem, Urtheilsfunction, S. 214, hafva många språk "gar keine Copula
ausgebildet".
5 Kopulans betydelse och relativa själfständighet i förhållande till subjektet och
predikatet betonas af Erdmann, Logik, I, S. 188. Om dess språkliga ställning ibid.
Vannérus, Kunskapslära. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
