- Project Runeberg -  Kunskapslära /
130

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - Omdömesvärksamheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

man vid fällandet af detta omdöme skall tänka sig saken så att
säga utprägladt existentielt; man kan hafva uppmärksamheten så
fasttagen af just bestämningen krokighet, att ingenting annat
kommer till aktuelt uttryck i medvetandet än just denna föreställning,
i hvilken då varat går öfver liksom döljande sig i den. Men, om
varat tillägges aktuell objektiv betydelse, så måste dess innebörd
blifva, att det predikat, kopulan därvid höjer till aktualitet, utgör en
realbestämning hos subjektet. Häraf inses ock att det vara,
kopulan så förmedlar, är ett bestämdt vara, d. v. s. ett vara, som är
relativt konkret.

Vi sätta detta i relativ motsats till det abstrakta att-varat,
det, som kommer till uttryck i tanken att något rätt och slätt
är, t. ex. "realiteten är". Uppenbarligen utgör detta en
abstraktion ur föregående form. Det bildar ett hyperabstrakt predikat, den
för alla mer eller mindre konkreta former af vara gemensamma
tankebestämning, från hvilken det endast är ett steg till det
kunskapsteoretiska intet. I egenskap af en dylik tankebestämning är
nämda abstrakta att-vara ytterst ingenting annat än ett uttryck
för en viss värklighetens relation till medvetandet; att något är
betyder då närmast att det utgör ett medvetenhetsföremål eller
något förnummet eller, såsom Berkeley och Boström uttryckte
förhållandet, att det förnimmes.

Men äfven i en fjärde form kan begreppet vara förekomma,
nämligen liktydigt med värklighet {tillvaro), vare sig oförnummen eller
förnummen realitet. Vi erhålla således följande fall: 1) vara är kopula i
bemärkelsen af den ofvannämda psykiska funktionen, 2) vara uttrycker
en på något närmare sätt kvalificerad, d. v. s. relativt konkret
realbestämning, antingen nu dennas vara värkligen tänkes eller får
gå öfver i predikatet såsom en potentiell ingrediens i detta;
3) vara innebär en abstrakt att-position; 4) det betyder realitet
öfverhufvud.1

1 Jfr förf:s studie Till Boströms teoretiska filosofi, s. 67—79, där de anförda
formerna utförligare analyserats i anknytning till Bostköms tes vara är förnimmas. Till
varats begrepp notera vi för öfrigt: Laas, Id. u. Pos., Th. 3: S. 139: [der Positivist
ist] schlechterdings unfähig auszudenken, wie etwas sich als "seiend" etabliren möchte,
ohne in einem Bewusstsein zu stehen oder zu schweben, kommen ihm diese
Ansichrea-litäten ähnlich vor wie Kant einst die Geistererscheinungen — als innere
Widersprüche". Avenabius, Phil., S. 59: "das Seiende wird als Empfindung zu denken sein";
fullständigare: "das Besultat unserer Untersuchungen war, dass alles Sein dem Inhalt
nach als Empfindung, der Form nach als Bewegung zu denken sei" (ibid. 61). Och
rörelsen är "an einem Seienden, welches sich bewegt oder . . . sagen wir: welches diese
Bewegung ist" (60). Schuppe, Grundr., S. 14: Existenz = Wahrnehmbarkeit. s. 17: "Was
Sein ausser dem Bewusstsein noch heissen soll ... ist die Frage". Men "der Begriff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free