Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - Omdömesvärksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Den genomgående betydelse omdömet äger för det mänskliga
tänkandet och det nära samband, hvari det står till de för all
uppfattning vitala kategorierna föremål, resp. bestämning,
sammanhang m. fi. föranleda frågan: hvad är det ursprungliga vid
omdömet? Betingas det senare af vissa liksom djupare liggande
förutsättningar — på grund hvaraf det blir en sekundär funktion — eller
är det själft något ursprungligt?
Att omdömets beståndsdelar, subjektet och predikatet, icke
rent af skapas i och med omdömet är väl obestridligt. De måste
då i en eller annan mening vara gifna och disponibla till
omdömes-förknippning vid själfva omdömesfällandet. Men under sådana
förhållanden blir omdömet en af vissa förutsättningar betingad
funktion. Till grund för detsamma ligger ett
gifvetmedveten-hetsinnehåll eller vissa intuitivt uppfattade data, hvilka genom
den diskursiva omdömesreflektionen bringas till förhöjd
aktualitet i något hänseende. Det är, med andra ord, det gifna själft, hvilket
föranleder och predeterminerar omdömet, och det gifnas bestämningar
gå äfven liksom igen i omdömet, hvarvid de dock, som sagdt, bringas
till förhöjdt medvetande genom en eller annan omdömesoperation.
Detta innebär emellertid icke, att omdömet utgör ett slags
efterbildning efter de reella förhållandena; omdömet är fastmer en
eminent subjektiv funktion. Men själfva omdömesleden — subjektet
och predikatet — bilda icke det strängt primära
medvetenhetsinnehållet, utan, liksom de olika specialförnimmelserna ytterst framgå
ur bestämda intuitioner af något gifvet, så förutsätter äfven
omdömet ett intuitivt underlag. Subjektet i omdömet motsvarar därvid
ursprungligen objektet eller föremålet i värkligheten, och predikatet
någon föremålets bestämning eller relation. Exaktar e angifvet:
omdömet förutsätter subjektive medvetandets värksamhet; objektive
betingas det af de data och de faktiska förhållanden, hvilka komma
till uttryck i de ursprungliga erfarenhetskategorierna.
des wirklichen Seins geht nicht in der blossen Empfindung auf, sondern schliesst die
absolute Gesetzlichkeit ein, nach welcher je nach Umständen und Bedingungen
bestimmte Empfindungsinhalte bewusst werden" (ibid. 29—30). "Das Sein ist
überhaupt nur denkbar als in solchem durchgängigen Zusammenhange stehendes" (ibid.
65). Sein = Wirklichkeit (ibid. 168). Schubert-Soldebn, Gründl., S. 6 ff. "Das ganze Sein ist
im Bewusstsein beschlossen, es giebt nur Bewusstseinsdata, Bewusstseinsinhalte". "Sein und
Bewusst-oder Gewusstsein fällt zusammen". "Es giebt kein Seiendes, das nicht Bewusstes
wäre, und es giebt nichts Bewusstes, das nicht Seiendes wäre" (ibid. 7). Leclaib,
Beiträge, S. 7, 9 ff. Behmke, Wahrn. u. Begr., S. 37. B. betonar att ur
kunskapsteoretisk synpunkt består identitet mellen "Seiendem und Bewusst-Seiendem" (ibid).
Lotze, Metaph., S. 27 ff. Jerusalem, Urtheilsfunction, S. 207 ff. Om de många bidragen
inom vår svenska filosofi till utredningen af varats begrepp kunna vi här endast erinra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
