- Project Runeberg -  Kunskapslära /
133

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - Omdömesvärksamheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

trängande sätt koncipierbara element. Men omdömet hänvisar utöfver
sig själft, dels på de kunskapsteoretiska erfarenhetskategorierna,
dels på de begrepp, som framgå ur den logiska bearbetningen af
den gifna värklighetens föremål och förhållanden; det leder
dessutom så att säga inåt till de eminent subjektiva former, hvilka
växelomdömena bilda.

Om förhållandet mellan kategori och omdöme: Kant, K. d. r. Y.
8. 92 ff. Kant lägger omdömesformerna till grund för kategorierna
i stället för att med ledning af de senare, särskildt erfarenhetskategorierna
härleda omdömesformerna. Cohen, Logik, S. 47. Fischer, Grundfragen,
S. 182 ff. Med den kantiska, mycket omstridda uppfattningen af förhållandet
mellan kategorier och omdömen kunna vi icke närmare sysselsätta oss.

I samband härmed inses i hvilka bemärkelser omdömet,
genetiskt betraktadt, kan sägas utgöra en analytisk eller syntetisk
funktion.

Det är af analytisk natur i den meningen att dess
hufvuddelar, subjektet och predikatet, måste vara på ett eller annat sätt
gifna i och disponibla för medvetandet vid omdömets fällande. Nämda
beståndsdelar kunna icke rent af skapas af medvetandet i och med
omdömet, utan måste befinna sig inom medvetandets hela. Ofta
tillhöra de en och samma totalföreställning, som just genom
omdömen uppdelas i sina bestämningar, men de framgå näppeligen
alltid ur en dylik helhetl. Predikatet kan mycket väl komma från
så att säga en annan trakt af medvetandet, men det oaktadt
förenas med ett visst subjekt. Man jämföre skilnaden mellan dessa
omdömen: "himlahvalfvet är blått" och "himlahvalfvet är endast en
optisk illusion"; det förra är ett afgjordt analytiskt
varseblifnings-omdöme, det senares predikat står däremot icke i omedelbart
samband med det gifna subjektet. Alla omdömen äro då analytiska
endast i den allmänna meningen, att subjektet och predikatet vid
omdömesfållandet måste vara förbefintliga inom medvetandets sfär; och
det är just detta gifna innehåll, som användes vid det analytiska
omdömet. Men omdömena äro äfven syntetiska — i dubbel bemärkelse. Dels
komma de till stånd genom en af medvetandet värkstäld förknippning
och dels tillhöra icke alla omdömens predikat ursprungligen det
motsvarande logiska subjektet, vare sig nu detta senare betraktas som
intuitiv föreställning eller abstrakt begrepp. För så vidt har Kant
all anledning att indela omdömena i analytiska och syntetiska och
häfda äfven dessa senares existens, ehuru hans intresse vid denna
inledning och synpunkt på saken icke härflöto ur en genetisk

1 Se om denna Wundts med fleves åsigt hans Logik, I, S. 156 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free