- Project Runeberg -  Kunskapslära /
136

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika formerna af omdöme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

vissa tankerörelser med ty åtföljande specifik relationssättning
af innehållet, och de olika sätt, på hvilka dessa rörelser
faktiskt försiggå, bilda tydligen omdömets grundformer, i hvilka alltså
äfven själfva omdömesleden träda i olika förhållanden till hvarandra.
Under dessa grundformer subordinera sedan möjligen förkommande
specialformer.

1. Den ojämförligt oftast förekommande tankerörelsen eller
formen af "beziehende Thätigkeit" vid fällandet af omdömen är
den, där ett predikat genom vare sig ett analytiskt eller syntetiskt
omdöme hänföres till ett subjekt såsom en rätt och slätt egenskap
hos detta. Den enklaste expressionen för denna omdömesform är,
att tvenne föreställningar befinna sig i medvetandets förgrund, af
hvilka den ena refereras till den andra — till subjektet — för att
hos detta framhäfva en bestämning af ett eller annat slag, t. ex.
’taflan är vacker’. Denna omdömesform må betecknas som den
kvalificerande, och de hithörande omdömena såsom kvalifikationsomdömen.
Den kategori, som ligger till grund för dessa, är föremålets, resp.
egenskapens kategori.

Utförligt kunna vi här icke afhandla de olika omdömesformerna.
Närmast må framhållas att det icke är afgjordt, att hvarje särskild
kategori skall äga sin motsvarande omdömesform. Kategorien
mångfald, hvilken i det föregående 1 uppförts såsom den näst efter
föremålskategorien följande, gifver ej häller upphof till någon ny
omdömets grundform. Mångfalden tänkes på samma sätt som ett
föremål eller en egenskap öfverhufvud, d. v. s. just en mångfald kan
bilda antingen subjekt eller predikat, t. ex. "de fem flaggorna äro
svenska", "ledamöterna utgöra aderton". Den tankerörelse, hvilken
ligger till grund för och liksom uppbär själfva relationen mellan
subjekt och predikat, är här icke af annan natur än
kvalifikationsomdömets. Men däremot är det lämpligt att låta mångfalden
(kvan-titen eller kvantifikationen) afgränsa en specialform under
kvalifikationsomdömets grundform, t. ex. "några A äro B".

2. Hufvudkategorierna hafva närmast angifvits vara föremål,
mångfald och sammanhang. Den sistnämda gifver faktiskt upphof till
en ny omdömets grundform. Sammanhangets väsen är ett immanent
beroende, och just detta förhållande utgör själen i otaliga omdömen,
hvilka måste anses bilda en grupp för sig. Men realsammanhanget
är antingen simultant eller successivt. Och såsom typer för
hithörande former kunna rums-, tids- samt grund- och följdsammanhang
uttagas. Hos sammanhangsomdömena — så vilja vi med ett dock
ej fullt lämpligt uttryck kalla de hithörande omdömena och därtill

1 S. 75, 97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free