Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika slutformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
dock är det en väsentlig skilnad mellan ett erfarenhetsslut
och en blott föreställningsassociation. Den senare har nämligen i
och för sig ingen logisk betydelse och afser icke att vara af
objektiv giltighet, ehuru den visserligen kan äga en sådan.
Erfarenhetsslutet däremot gör anspråk på kunskaplig objektivitet och
är förbundet med en viss underförstådd logik. Så måste ett dylikt
slut hvila på förutsättningen, att ett värkligt
erfarenhetssammanhang ligger till grund för det, ty annars skulle det sakna sitt
kunskapliga stöd och förflyktigas till en blott subjektiv
föreställningsför-knippning. Men erfarenhetens sammanhang är så mångsidigt och
rikt på möjligheter eller, med ett ord, inveckladt, att
erfarenhetssluten måste ske med vederbörlig kritisk försiktighet. Ofta måste
de i själfva värket resultera i en blott problematisk slutföljd. Det
kan t. ex. vara ovisst, om ett iakttaget sken på himlen
sammanhänger med en eldsvåda eller en strålkastare. Likväl är hela
vårt sedvanliga föreställningslif och tänkande bestämdt af dylika
ur erfarenheten omedelbart hämtade slutsatser och måste vara det,
då erfarenheten ju bildar vår ojämförligt mest anlitade och
gifvande kunskapskälla. Att för öfrigt i detalj specificera de olika
erfarenhetssluten är en uppgift för sig. Erfarenheten är i hvarje
fall rikare än att den kan inprässas under några få rubriker.
Likväl kunna vissa abstrakta synpunkter angifvas, under hvilka
erfarenhetssluten kunna subsumeras. Då det här är fråga om
erfa-hetens sammanhang kan man nämligen med allt skäl framhålla
erfarenhetens simultansammanhang och dess successionssammanhang.
Så är ett slut från ett gifvet ting till någon dess egenskap ett slut
på grundvalen af den simultanitet erfarenheten företer; sluter man
däremot från ett led till ett annat i något i erfarenheten gifvet
händelseförlopp eller skeende, så utgör detta ett aposterioriskt
successionsslut. En betydelsefull användning få för öfrigt
erfarenhetssluten, då de sammanställas och ingå som bevisningsgrunder. Så
är det bevismaterial, hvarpå t. ex. en brottmålsdom stödjer sig, ofta
ingenting annat än en sammanställning af på hvarandra hänvisande
erfarenhetsslut. Det är "die Logik der Thatsachen", som därvid
blir afgörande,
Som nästa slutform uppföra vi induktionsslutet. Äfven detta
står i närmaste samband med erfarenheten, men öfverskrider
densamma så till vida som den allmänhet, hvilken tillägges den
induktiva slutsatsen icke framgår blott ur erfarenheten själf, utan
måste stödja sig på vissa supplerande tankeförutsättningar.
Induktionsslutet är uppbygdt på grundvalen af
erfarenhetsfakta. Det grundar sig på iakttagelsen af bestämda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
