- Project Runeberg -  Kunskapslära /
147

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika slutformerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

metafysiska analogislutet från den inre och subjektiva värkligheten»
psykicitet och andlighet till äfven den yttre och objektiva
värkligheten psykiska bestämdhet och andlighet. Då tänkandet sluter
per analogiam öfvergår det alltså från ett föremål till ett annat,
hvarvid det liksom tager med sig någon från det första föremålet
hämtad bestämning för att öfverflytta den på det eller de andra objekt,
som äro indragna i undersökningen. Det är alltså ett slut från
specialitet till specialitet under det induktionen är ett slut från
specialitet till generalitet. Med kännedom om den föremålens
differens och individuella bestämdhet, som så genomgående låta sig
förmärkas i vår värld, blir det dock uppenbart, att äfven
analogislutet måste försiggå med största kritiska försiktighet. Strängt taget
saknar det sitt erforderliga logiska stöd, om det icke hvilar på
grundvalen af en reell samhörighet mellan de analoga
föremålen. Utan ett dylikt samband dessa emellan hotar analogislutet
att urarta till ett opererande med alltför osäkra förutsättningar, men
i samma mån så sker blir äfven dess giltighet alltmer
problematisk1. Analogislutets närmare förhållande till induktionsslutet
intresserar oss icke här. —

Yi uppföra härefter ett antal slutsätt, hvilka omedelbart
regleras af de tre tankelagarna identitetslagen, den tillräckliga
grundens lag och lagen om det uteslutna tredje.

Det första i denna trio blir identitetsslutet. Man fortgår vid
detta från likheten hos två eller flere objekt med ett gemensamt
föremål till tanken om likhet äfven mellan de nämda objekten
själfva — enligt grundsatsen " de, som äro lika med ett och samma
föremål, äro äfven sins emellan lika2. Stegras denna likhet till
identitet kan slutet öfvergå i en substitution, hvilket fall inträffar
t. ex. inom det matematiska området med dess kvantitativa
identitetsförhållanden. Just inom matematiken spelar indentitetsslutet
en central rol, enär de matematiska operationerna till stor del
grunda sig på en identitetssättning af storheter3.

Det hypotetiska slutet, som har sin logiska närv i den
tillräckliga grundens lag, dominerar däremot inom realvetenskapernas
område och för öfrigt öfver allt, där det gäller att till gifna
företeelser af en eller annan natur söka de erforderliga
grunderna. Med ett hypotetiskt slut förstå vi då hvarje tänkande, som
söker sig från följd till grund eller från grund till följd, och sin

1 Jfr üeberweg, Logik, S. 437.

3 "Der Grundsatz der Drittengleichheit" såsom Erdmann, Logik, Bd 1, S. 547,
benämner den.

8 Jfr Wundt, Logik, Bd 1, S. 329 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free