- Project Runeberg -  Kunskapslära /
151

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika slutformerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

Disamis: några M äro P J Subsumtion.
alla M äro S
några S äro P Substitution.
üatisi: alla M äro P 1 1 Subsumtion.
några M äro S J
några 8 äro P Substitution.
Bocardo: några M äro icke P 1 ^ Uteslutning och Subsumtion.
alla M äro S j
några S äro icke P Bundenh. vid ett uteslutningsförhållande.
Ferison : inga M äro p 1 |’ Uteslutning och Subsumtion.
några M äro S J
några S äro icke P Bundenh. vid ett uteslntningsförhållande.
Fjärde figuren:
Bamalip: alla P äro M | Subsumtion (dubbel).
alla M äro S /
några S äro P Konversion på grundv. af identitet.
Calemes: alla P äro M \ Subsumtion och uteslutning.
inga M äro s /
inga S äro P Bundenh. vid ett uteslutningsförhållande.
Dimatis: några P äro M ) Subsumtion (dubbel).
alla M äro s /
några S äro P Konversion på grundv. af identitet.
Fesapo: inga P äro M > Uteslutning och Subsumtion.
alla M äro S /
några S äro icke P Konversion och bundenhet vid ett uteslutningsförh.
Fresison: inga P äro M \ Uteslutning och Subsumtion.
några M äro s /
några S äro icke P Konversion och bundenhet vid ett uteslutningsförh.

I samband härmed må erinras om Langes (jfr s. 109) m. fl. åsikt att
det syllogistiska slutandet och den logiska apodikticiteten öfverhufvud erhålla
sin egentliga evidens genom att återföras till åskådningsförhållanden
(rumsbilder: cirklar eller dylikt); se hans Logische Studien, S. 9 ff., 74, och Gesch.
des Material., Bd 2, S. 128, samt Kroman, Vor Naturerkjend., S. 132 ff.
Jfr ock Liebmann, Ged. u. Thats., Bd 1, S. 31. Schubert-Soldern,
Gründl., S. 167, 168. Seydel, Schlüssel, S. 30: Albert Langes
geometrische Logik. Wundt, Logik, I, S. 127 ff, Windelband, Logik, S. 167.
Ueberweg, Logik, S. 288 (historik). —

För fullständighetens skull vilja vi till sist erinra äfven om
de s. k. omedelbara slutledningarna, sluten på grundvalen af en
enda premiss, ur hvilken tänkandet direkt härleder ett omdöme.
De flesta af dessa äro af efter-aristoteliskt ursprung, ehuru vissa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free