- Project Runeberg -  Kunskapslära /
152

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika slutformerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

af dem (t. ex. konversionsslutet) äfven de återföra sig till
Aristoteles’ logik1.

Följande en viss vedertagen ordning uppföra vi först ekvipollensslutet.
Ekvipollenta eller liktydliga äro närmast sådana omdömen, hvilka
innehålla samma tanke endast under olika form, t. ex »Oscar II är af fransk
härkomst» och »den nuvarande konungen af Sverige har franskt blod i sina
ådror». Ekvipollensslutet består nu däri, att man ur sanningen eller
falskheten af det ena omdömet omedelbart härleder sanningen eller falskheten
äfven af det andra. Det är sant, att Oscar II har den antydda genealogiska
egenskapen; däraf slutes till sanningen äfven af omdömet: den nuvarande
konungen af Sverige är af fransk härkomst. Slutet är tydligen ett slut
på grundvalen af tankeidentitet med ty åtföljande rätt att upptaga en i det
förra omdömet innehållen tanke såsom innehåll äfven i det senare. Eller
såsom Erdmann uttrycker förhållandet: »Es ist der Grundsatz der
Substitution: ’Gleiches Gleichem substituirt giebt Gleiches’»2. Om vissa mera
invecklade och konstlade former af ekvipollens (»kvalitativ ekvipollens)
se Ueberwegs Logik, S. 307.

Subalternationsslut. Tvänne omdömen bilda ett förhållande af
subal-ternation, då det senares subjekt ingår under det förras (dess subjektbegrepps)
omfång, som alltså öfvergriper det andra genom sin mera omfattande
kvantitet: alla a äro b — några a äro b, inga a äro b — några a äro icke b.

Ett subalternationsslut består i enlighet härmed antingen i härledandet
af ett subalterneradt omdöme, då ett visst annat — det subalternerande —
är gifvet, eller ock i tänkandet af det ena omdömets sanning eller
falskhet såsom en följd af det andras beskaffenhet i sagda hänseenden.
Subalter-nationsslutet innebär i förra fallet en substitution på grundvalen af
identitet, hvarvid det gifna med sig själft identiska subjektbegreppet genom en
akt af kvantitetsbegränsning restringeras till en del af sig själft (partiell
identitet) och substitueras af just denna del. Äfven i senare fallet grundar
sig slutet på ett identitetsförhållande, i det att det ena omdömets sanning
eller falskhet framgår ur det andras i samma mån, omdömena kunna
anses täcka hvarandra eller identitet förefinnes mellan dem. Är det sant,
att alla a äro b och att inga a äro b, så är det ock sant, att. några a äro
b, liksom att några a icke äro b. Och är det falskt, att några a äro b,
blir det äfven falskt, att alla a äro b, emedan »några» här representerar
och substituerar »alla» genom sin partiella identitet därmed.

Oppositionsslut. Omdömen stå i oppositionsförhållande till hvarandra,
då de äro kontradiktoriskt eller konträrt (resp. subkonträrt) motsatta.
Kontradiktoriskt motsatta omdömen äro af typerna A— O: alla hegelska
filosofer äro svårbegripliga — några hegelska filosofer äro icke svårbegripliga
och E — I: inga japaner äro storväxta — några japaner äro storväxta.
Subjekten och predikaten äro här alltså lika, men kvaliteten olika samt
kvantiteten universell i det ena omdömet, men partikulär i det andra.
Konträrt motsatta omdömen äro af typen A — E: alla reseskildringar äro
underhållande — inga reseskildringar äro underhållande; äfven här äro
alltså subjekt och predikat lika och kvaliteten olika, men kvantiteten
universell i båda omdömena.

1 Se de historiska notiserna i Erdmanns Logik, Bd 1, S. 437 tf. samt Ueberwegs
Logik, S. 282 ff.

2 Erdmann, a. st., s. 437.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free