- Project Runeberg -  Kunskapslära /
153

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika slutformerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153

Oppositionssluten bestå nu däri, att man sluter från de motsatta
omdömenas sanning eller falskhet på sätt, som framgår af följande
exempel. Konträrt motsatta omdömen: Om det är sant, att alla människor hafva
intelligens, så sluter man till falskheten af omdömet: inga människor hafva
intelligens. Denna konsekvens kan anses grunda sig på ett
uteslutningsför-lande, (hvarvid sanningen af det senare omdömet uteslutes och i stället
dess falskhet inses). Är det sant, att inga koraller äro gröna, så är det
falskt, att alla koraller äro gröna. Äfven här grundar sig slutet på ett
dylikt uteslutningsförhållande. Kontradiktoriskt motsatta omdömen: Är det
sant (falskt), att alla kustbor älska hafvet, så är det falskt (sant), att
några kustbor icke älska det (konklusionens grund: ett
uteslutningsförhållande, hvarvid är att märka, att falskheten i det grundläggande omdömet
är liktydig med en negation och upphäfning). Är det sant (falskt), att inga
grönländare äro vackra, så är det falskt (sant), att några grönländare äro
vackra (uteslutningsförhållande). Är det sant, att några barn äro
begåfvade, så är det falskt, att inga barn äro begåfvade (uteslutningsförhållande).
Är det sant, att några människor icke äro berömvärda, är det falskt att
alla äro berömvärda (uteslutning). Är det falskt, att några svenskar hafva
gul ansigtsfärg, är det sant, att inga svenskar hafva gul ansigtsfärg
(uteslutning). Är det falskt, att några metaller icke äro tunga, är det sant
att alla metaller äro tunga (likaledes uteslutning).

Alla dessa slut försiggå alltså på grundvalen af logisk motsättning
och uteslutning, hvarvid tänkandet på ett eller annat sätt drifves öfver
från den ena motsatsen till den andra och determineras af ett inträdande
uteslutningsförhållande. (De subkonträt motsatta omdömen äro af typen:
några S äro P, några S äro icke P. Det utmärkande för dem är alltså,
att deras kvantitet är partikulär. Man sluter här från falskheten af det
ena omdömet till det andras sanning).

Konversionsslut. Ett konversionsförhållande består mellan tvänne
omdömen med lika kvalitet, då det senare har det förras predikat till
subjekt och dess subjekt till predikat — subjekt och predikat utbyta alltså
sina logiska omdömesfunktioner. Exempel: alla förnimmelser äro
psykiska yttringar — några psykiska yttringar äro förnimmelser. En dylik
konversion, där kvantiteten blir olika, är en »conversio per accidens»; den
däremot, där äfven kvantiteten är lika, bildar en »conversio pura»
(simplex), t. ex. inga förnimmelser äro blott mekaniska yttringar — inga blott
mekaniska yttringar äro förnimmelser.

Ett konversionsslnt i sin ordning innebär egentligen ingenting annat
än härledandet af ett omdöme, som står i konversionsförhållande till ett
gifvet påstående, eller, med ett ord, att konvertera. De därvid möjliga
fallen äro: alla A äro B — några B äro A1; inga A äro B — inga B
äro A; några A äro B — några B äro A. Det är antingen identitet
eller en bundenhet vid ett uteslutningsförhållande, som därvid möjliggör
slutakterna. I förra fallet leder identiteten till en substitution.

Kontrapositionsslut. Ett kontrapositionsförhållande förefinnes mellan
omdömen, där det senares subjekt utgöres af den kontradiktoriska
motsatsen till det förras predikat, och dess predikat af det förras subjekt,
enligt formlerna: alla A äro B — inga icke- B äro A; några A äro icke
B — några icke- B äro A; inga A äro B — några icke-B äro A.

1 Om specialfallet reciprokabel konversion se Ueberweg, Logik, s. 286, 287.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free