- Project Runeberg -  Kunskapslära /
159

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VII. Om tänkandets lagbundenhet. Tankelagarna - Psykogenetisk lagbundenhet - Det exakta varseblifvandets princip - Tankelagarna i inskränkt bemärkelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

samhet. I det sagda döljer sig emellertid ett stycke psykologisk
metafysik, hvartill vi det följande få tillfälle att återkomma.

Den framhållna primärvärksamheten och medvetandets
omdö-mesvärksamhet äro rent psykiska (psykofysiska) värksamhetsformer.
Öfver båda höjer sig emellertid ett tredje slags värksamhet, dock
icke så, att sambandet med föregående former är afbrutet, utan
fastmer så, att den förutsätter dessa, ja fortsätter dem genom att
liksom logiskt kröna medvetandets öfriga funktioner. Det är
medvetandets normativa och logiskt bestämda tankevärksamhet, hvilken
är af denna högre dignitet.

Det exakta varseblifvandets princip. Tänkandet bör icke alltid
restringeras därhän, att endast det med abstrakta begrepp sig rörande
och med sträng logisk nödvändighet förbundna förnimmandet
betraktas som tänkande. En tankevärksamhet kan fastmer anses
försiggå öfverallt, där ett förnimmande framträder besjäladt af
syftet att förmedla kunskap. Men då blir ock varseblifvandet ett,
låt vara primitivt tänkande, ty det framträder i omdömen med
utpräglad kunskaplig syftning och karaktär samt spelar för
öfrigt en för hela vårt kunskapslif fundamentalt vigtig rol. Likväl
innehåller icke hvarje varseblifning eo ipso giltig kunskap; man
kan t. ex. göra sig skyldig till observationsfel. . Under sådana
förhållanden måste det sökas en grundregel för det objektivt riktiga
eller med ett ord exakta varseblifvandet; en mer eller mindre
komplicerad metod måste finnas, hvars efterföljande möjliggör
adekvata varseblifningar. Nu är det egendomligt för varseblifvandet,
att dess objekt är omedelbart gifvet. Yarseblifningsföremålet och
varseblifningen bilda i enlighet härmed i grunden ett och samma
hela, visserligen företeende tvänne relativt skilda sidor. Vidare
kan varseblifvandet icke gärna tillsträfva någon högre objektivitet
än den, som består i den exakta uppfattningen af det
uppmärksammade föremålet. Normen för uppfattningen blir då just detta
föremål själft eller, annorlunda uttryckt, föremålet utgör själft en
objektiv lag. Denna kunskapsteoretiska varseblifningslag innebär
i sin abstrakta allmänhet helt enkelt, att varseblifvandet, i samma
mån det vill vara exakt, har att så noggrant som möjligt upptaga
och rätta sig efter sitt föremål i dess omedelbara objektivitet. De
speciella lagarna för ett dylikt exakt iakttagande äro emellertid
en sak för sig och visserligen en mycket vigtig cura posterior.

Tankelagarna i inskränkt bemärkelse. I sin mest utbildade
logiska form framträder tänkandet som ett förnimmande,
förbundet med nödvändighet i uppfattningen, hvarför den högsta lag,
som bestämmer detta logiska tänkande kan sägas vara en viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free