- Project Runeberg -  Kunskapslära /
160

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VII. Om tänkandets lagbundenhet. Tankelagarna - Tankelagarna i inskränkt bemärkelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

nödvändighetens lag: endast det tänkande, som är förbundet med
nödvändighet i uppfattningen, är ett strängt logiskt sådant.

Den logiska nödvändigheten är emellertid aldrig strängt
omedelbar, utan framgår såsom en konsekvens utdragen ur en eller
annan premiss. Att tänka blir ur denna synpunkt att sluta och
bevisa. Ehuru det egentligt logiska tänkandet i likhet med allt
kun-skapligt förnimmande har sina bestämda föremål, tillägnar det sig alltså
icke kunskapspredikaten direkt från dessa, utan låter dem framgå
ur något tankesammanhang, hvarefter de prediceras om föremålen.
Tänkandet framstår därigenom som en utpräglad yttring af jagets
själfvärksamhet. Hvad som dock kännetecknar tänkandet mera än detta
är den egendomliga lagbestämdhet, som reglerar det. De s. k.
tankelagarna äro nämligen först och främst af normativ karaktär eller kort
och godt normer. Dock utgöra de icke, såsom förhållandet ofta är
med de praktiska normerna, några valda handlingsgrundsatser. Ty
tankelagarna äro de enda på samma gång möjliga, värkliga och
nödvändiga regulativ, af hvilka det logiska tänkandet bestämmes.
För såvidt medvetandet värkligen tänker i strängt logisk
bemärkelse, determineras det alltså nolens volens af dessa tankenormer.
Men att de äro normer eller ovilkorligt bjudande lagar — ett slags
teoretiska "kategoriska imperativ" — innebär bland annat att
medvetandet har intresse af och vill att de skola efterföljas. Tänkandet
innebär då icke ett blott automatiskt intellektuelt försiggående,
utan tillika en vilja att tänkandet skall försiggå just så, som
tankelagarna fordra.

Häraf framgår ock, att dessas innehåll bör vara mer eller
mindre aktuelt vid tänkandet, alldenstund ett tänkande, som
fungerar utan allt medvetande därom, blir ett mindre utbildadt sådant
än det, som vet, hvad det vill och huru det skall tänka samt hvilka
tänkandets högsta ledande principer äro.

Tankelagarna äro visserligen å ena sidan rent psykologiska
realitetslagar, liksom alla dylika utgörande den konstanta sidan
hos ett visst nödvändighetsbestämdt skeende, men de äro å andra
af den supplerande bestämdhet, hvilken ligger däri, att
medvetandet kan och bör uppställa dem som ett system af normer. De
äro för såvidt icke blott realitetslagar, utan tillika idealitetslagar,
bringande idén om det riktiga och rätta tänkandet till
aktualitet. I och för sig är tänkandet hvarken riktigt eller oriktigt,
utan ett blott och bart psykiskt skeende. Först genom att hänföras
till och subordinera under en norm, blir att tänka att tänka rätt.
Och för såvidt tankelagarna tilläggas digniteten af dylika normer,
blifva de idealitetslagar. Det är det målmedvetna tänkandet själft,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free