- Project Runeberg -  Kunskapslära /
163

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VII. Om tänkandets lagbundenhet. Tankelagarna - Tankelagarna i inskränkt bemärkelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

hvarandra; ur t. ex. identitetslagen framgår ingen grund- och
följdsammanhangets lag, och ur den senare följer ingen identitetslag,
hvilket naturligtvis icke utesluter, att de olika tankelagarna stå i
full samstämmighet med hvarandra. De måste då, ur den objektiva
synpunkt, som här är före, eller i förhållande till värkligheten,
betraktas som ett antal formella determinationer af den senare i
liksom olika riktningar. Värkligheten själf företer en mångfald
olika sidor, och däraf följer, att äfven det objektiva tänkandet blir
polynomt, alldenstund detta medbetingas af och i viss mening äger
sin förebildning i värkligheten, nämligen i de omedelbart gifna
föremålen och deras förhållanden. Så är det endast emedan
värkligheten företer åtskilnad och motsats, som tänkandet öfverhufvud
kan föranledas att tänka det motsatsförhållande, principium
con-tradictionis närmare fastställer; det är likaledes emedan
värkligheten faktiskt röjer ett sammanhang mellan grunder och följder,
som tänkandet kan ledas till tanken om det strängt logiska
förhållandet mellan tillräcklig grund och fullständigt determinerad
följd, o. s. v. Häraf framgår ock, att det af tankelagarna
bestämda förnimmandet icke är en absolut ursprunglig och rent
subjektiv funktion, utan en värksamhet, som har en objektiv
grundläggning. Ja, tänkandet är alltid objektivt i den meningen,
att det är bestämdt af korrekta objekt af ett eller annat slag.
Men det är ock i någon mån själfständigt. Och det röjer sin
själf-värksamhet bl. a. däri, att det skärper och utbildar innehållet i de, som
sadt, objektivt medbetingade tankelagarna till formell fullkomlighet,
t. ex. den relativa identitet, tingen förete, till begreppet om absolut
identitet, liksom det sammanhang värkligheten röjer, upphöjes till
tanken om ett genomgående och universelt sammanhang eller ett
sådant, som grundens lag fordrar, o. s. v.

Men det sagda kan ses äfven ur de i det föregående berörda
erfarenhetskategoriernas synpunkt1. Liksom subjekt och predikat i
omdömet ursprungligen förutsätta den omedelbara uppfattningen af
något föremål eller sammanhang, hvilket närmare aktualiseras
genom omdömet, så betingas ock tankelagarna ursprungligen af den
gifna värkligheten och dess förhållanden, som på samma gång komma
att bilda det abstraktionsunderlag, ut från hvilket tänkandet
förarbetar och utvecklar nämda lagar till strängt logiska principer.
Och detta empiriskt gifna utgöres just af de data, som få sitt
begreppsuttryck i kategorier sådana som föremål, mångfald-åtskilnad
och sammanhang.

1 Till kategoriernas system i det hela återkomma vi i kap. X.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free