Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VIII. Om kunskapens objekt. Värklighetsbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Kap. VIII.
Om kunskapens objekt. Yärklighetsbegreppet.
Genom framställningen af de olika förnimmelser, hvilka stå
till medvetandets disposition vid dess kunskapsvärksamhet, samt
den därefter följande analysen af tänkandet och dess lagar
haten viss inblick i kunskapsförmågans faktiska organisation vunnits.
Ännu återstå emellertid tvänne analyser, liggande i den omedelbara
fortsättningen af det föregående. Härvid syfta vid dock icke på
de båda frågor, som formulerades i föregående kapitels slutrader,
utan på fastställandet af själfva den värklighet, hvilken utgör all
realkunskaps objekt, samt den därmed nära sammanhängande
utredningen af sanningsbegreppet1.
All kunskap hänför sig till ett objekt och är för såvidt
objektiv. I samma mån objektet upphäfves förflyktigas därför
kunskapen själf, och objektets fullständiga upphäfvande skulle medföra
antingen det objektiva förnimmandets öfvergång i en rent
subjektiv föreställningsvärksamhet utan objektiv betydelse eller ock en
total förnimmandets undergång.
Objektet förkunskapen kan bestämmas som värkligheten (i
någon dess del eller i det hela). Att det finnes en värklighet, som
uppfordrar medvetandet att söka realisera kunskapsidén, är för
kunskapsläran en alldeles afgjord sak, ett grundfaktum och på samma
gång en grundförutsättning, hvaraf hela den kunskapsteoretiska
undersökningen uppbäres. Att en värklighet existerar utgör därför
icke något kunskapsteoretiskt problem, så mycket mindre, som
värkligheten är ett i och med medvetandet själft omedelbart gifvet
faktum. Däremot är värklighetsbegreppet naturligtvis icke ett
ursprungligt faktum — intet begrepp är ett sådant —, och icke
1 Jfr s. 42, 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
