- Project Runeberg -  Kunskapslära /
178

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VIII. Om kunskapens objekt. Värklighetsbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

liga och subjekt-objektiviteten det sekundära; men
kunskapsteoretiskt blir hvarken subjekt eller objekt det fundamentala, utan just
korrelationen dem emellan. Medvetandet kan alldeles icke lösgöra
sig från objektiviteten; värkligheten öfverhufvud däremot skulle icke
stå i strid mot logiken, om den aldrig låtit något medvetandets
ljus lysa och trädt i kunskapsteoretisk relation till subjektet. —-

Försöka vi härefter att närmare fastställa värklighetens begrepp,
så synes den säkraste utgångspunkten erbjuda sig i det angifna
korelatförhållandet mellan objekt och subjekt eller inom den
förnumna värklighetens sfär. Det värkliga blir då närmast det för
medvetandet värkliga, men detta är just det förnumna och i
främsta rummet det omedelbart uppfattade. Det förnumna är vidare
det objektiva; det är det i bokstaflig mening motstälda eller
motsatta. Värklighet är alltså objektivitet, närmast omedelbart
förnummen ("gifven") objektivitet. Och "objektivitet" är ett nog
tänjbart uttryck för att kunna beteckna all värklighet öfverhufvud.
Afgjordt riktigare är ock detta angifvande än t. ex. det ofta gjorda
påståendet, att "det värkliga är det värkande", hvilket endast
angifver en specialform af värklighet. Det värkliga utgöres alltså
närmast af hela den för medvetandet gifna objektiviteten. Men
vid detta värklighetsbegrepp kan man icke stanna. Det måste
utvidgas, bland annat därför, att all värklighet icke behöfver vara
en förnummen realitet. Det är emellertid både tillåtet och lämpligt
att beteckna äfven denna öfverskjutande realitet med termen
objektivitet, så att värklighet alltigenom blir liktydig med objektivitet.
Därigenom kommer det universella realitetsbegreppet att innehålla en
viss hänvisning på (det korrelata) medvetandet, något som har sin
goda grund ej blott i den omständigheten, att den förnumna
värkligheten är värklighetsbegreppets utgångspunkt, utan ock däri, att
all värklighet måste antagas vara förnimbar. En enligt sitt
begrepp absolut oförnimbar realitet är åtminstone något, som
medvetandet saknar anledning att förutsätta.

Värkligheten är alltså närmast bestämbar som den omedelbart
förnumna ("gifna") objektiviteten samt det trans-faktiska
(transscen-denta) hela, hvarpå denna omedelbara värklighet hänvisar och med
hvilket den står i sammanhang. Det ligger dock icke i värklighetens
begrepp att vara förnummen; en icke förnummen värklighet är
tänkbar. Men någon kunskapsteoretisk rol spelar detta senare begrepp
icke. Med värkligheten förhåller det sig för öfrigt på sitt säregna
sätt. Allt kan nämligen sägas vara värklighet, och värkligheten är
omvändt allt. Den kan således visserligen tänkas generiskt, men
fruktbarare blir att tänka den så att säga determinativt. Den kommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free