- Project Runeberg -  Kunskapslära /
179

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VIII. Om kunskapens objekt. Värklighetsbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

då att bilda det konstanta grundelementet i allt objektivt
förnimmande, alla omdömens ursubjekt. All specifikation och specialisering
innebära i enlighet härmed ett tänkande af värkligheten i någon
eller några af dess oändligt många bestämningar. Här uppstår
alltså ett slags logisk panteism. Värkligheten möter inom alla
tänkbara områden i egenskap af det underlag, som ligger till grund för
allt, som förnimmes. Allt är modifikationer af värklighet. Och att
tänka värklighetsbegreppet sker mindre genom abstraktion och
begränsning, än genom position af den faktiska objektiviteten samt
utvidgning af denna till det obegränsade hela, som omfattar all
värklighet. Af denna totalitetstanke kunna sedan alla andra tankar
betraktas som specialtankar.

Poneras värkligheten som all kunskaps objektiva
grundförutsättning, involverar vidare denna position en annan tanke af
oupp-häfbar kunskapsteoretisk nödvändighet. Det är tanken att
värkligheten äger fullständig bestämdhet eller är i enlighet med den
tankelag, hvilken vi i det föregående framstält som den första.
Endast under denna grundförutsättning, af hvilken den redan förut
(s. 48,146) framhållna förutsättningen om värkligheten såsom ett enda
sammanhängande helt kan betraktas som ett specialfall, blir det något
att veta om värkligheten. Kunskap om denna kan icke bestå i något
annat, än att värklighetens bestämningar aktuellgöras för
medvetandet1 — objektiviteten skall liksom subjektiveras —, men då
måste ock värkligheten besitta en viss realitetsbestämdhet, och
denna är på samma gång dess fullständiga bestämdhet. Så
mycket: värkligheten och dess fullständiga bestämdhet, måste
medvetandet därför i hvarje fall ponera som en yttersta objektiv
förutsättning2. En agnosticism, en "docta ignorantia", som icke vet
åtminstone detta, upphäfver sig själf. Agnosticismen kan inträda
först då fråga om, hvilken värklighetens bestämdhet är uppstår.
Dess uppgift blir att ådagalägga, att denna bestämdhet icke är
åtkomlig, den positiva vetenskapens däremot att eröfra bestämning
efter bestämning från nämda fullständiga bestämdhet och bringa det

1 Den mänskliga kunskapen består, såsom Burman, Om kunskapens möjlighet,
s. 4, framhåller, i "ett medvetet uppfattande af bestämningar hos ett värkligt". Om
begr. bestämning (nota) se Ueberweg, Logik, S. 136.

2 Till frågan härom: Avenakitts, Phil., S. 53, Seydel, Schlüssel, S. 99,
Ekd-mann, Logik, I, S. 83. Lotze, Metaph., S. 45 ff. Sahlin, Om logikens uppgift, S. 10,
20, 24, där tanken om "det, som något är oberoende af det subjekt, hos hvilket det
är bestämning", inskärpes. Däremot: Nobstböm, Hvad är sanning?, s. 16: "när
vetenskapen bestämmer sitt objekt såsom värklighet och fattar värklighet såsom fullständig
bestämdhet, invecklar den sig i en i sanning tragisk "cercle vicieux". Jfr ock Behmke,
Wahrn. u. Begr., S. 288, som häftigt bekämpar ’das Ansich’, ’das reale Fürsichsein’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free