- Project Runeberg -  Kunskapslära /
184

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IX. Sanningsbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

objektivism, resp. realism i samma mån bilden, betraktad såsom
objekt, förnimmes i denna sin objektiva bestämdhet.

Det är tanken om motsvarighet, öfverensstämmelse och identitet
— följaktligen en klimax —, som lefver i sanningsidén. Där denna
utgör regulativet gäller det alltså att förvärkliga en allt högre grad
af adekvathet hos de predikativa förnimmelserna och i förhållande
till den såsom kunskapsföremål upptagna värkligheten. Huruvida
den senare, och kunskapsföremålet med denna, är immanent i
medvetandet eller transscendent är däremot likgiltigt ur det allmänna
sanningsbegreppets synpunkt.

Sanningen låter sig vidare, som anfördt, betraktas som en
egenskap hos kunskapen, den kunskap, man äger eller anser sig äga
om något föremål eller förhållande. Kunskap i sin ordning innebär
ett förnimmande, som för medvetandet på ett eller annat, men hälst
adekvat sätt framställer och uttrycker objektiviteten eller
värkligheten, hvarför man kort och träffande brukar definiera kunskap som
objektivt giltigt förnimmande. Sanningsbegreppet blir alltså ett
korrelatbegrepp till värklighetsbegreppet, och vi kunna därför precisera
saken närmare genom påståendet att sanning innebär den
förnimmandets, resp. den kunskapens öfverensstämmelse med värkligheten,
som består i, att innehållet i det motsvarande kunskapsomdömet för
medvetandet aktualiserar värkligheten på adekvat sätt. Däraf inses
ock att värklighet, kunskap och sanning i grunden bilda olika sidor
hos ett och samma hela.

I enlighet härmed kan man markera det fundamentala i
sanningsförhållandet på flere olika sätt. Ser man sanningen
företrädesvis från värklighetens egen ståndpunkt eller ur objektets
synpunkt kan man, som framhållet, säga att den innebär ett visst
slags realism och objektivism. Betraktar man däremot sanningen
mera ur subjektiv synpunkt kommer den att innebära en viss
förnimmandets och kunskapens giltighet. Sanningen blir då helt
enkelt en egenskap hos ett visst förnimmande, nämligen det, som
för medvetandet realiserar (re-realiserar) det objekt, hvarpå
förnimmandet är riktadt. Men ännu mera expressivt blir det, om
man uttrycker sig så: sanning är reelt giltig föreställning. Är
sanning i bemärkelsen af objektivism eller realism en explikation ur
objektets synpunkt, och är den i bemärkelsen af giltig
förnimmelse ett angifvande ur subjektets, så blir den, indentifierad med
reelt giltig föreställning, ett uttryck för en dessa båda
synpunkter förenande syntes. All sanning innebär faktiskt ett föreställande;
sanningsobjektet ställes nämligen bokstafligen inför medvetandet;
vidare blir föreställningen i själfva värket den form af förnimmelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free