- Project Runeberg -  Kunskapslära /
188

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IX. Sanningsbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

och de olika predikat, till hvilka den kan ge anledning. Huru
mycket den framhållna motsvarigheten än må närma sig identitetens
grad, går den dock aldrig öfver i full identitet; däremot kan den
aflägsna sig så långt från detta gränsideal, att den slår öfver i en
all sanning upphäfvande inadekvathet.

Rör sig den mänskliga kunskapen i oändliga grader af sanning,
företer den däremot endast ett fåtal arter. Närmast kan det anses
finnas lika många grundformer, som det finnes olika
värklighets-arter1, alltså omedelbar e rf arew /; etekunsk ap och transscendent
kunskap, hvilken senare i sin ordning företer tvänne underformer, den
e/«j>imfø-transscendenta och den /f/oso/?sH-transscendenta kunskapen.
Dessa äro former af hvad man kallat materiell sanning. Men äfven
ur formell synpunkt kunna allehanda kunskapsformer uppställas :
varseblifningskunskap och förståndskunskap, assertorisk, apodiktisk
och problematisk, induktiv och deduktiv, abstrakt ocli konkret,
o. s. v. Kärnpunkten i sanningsbegreppet är emellertid
värkligheten immanens i medvetandets föreställningar, resp. begrepp på
det sätt, vi i det föregående sökt klargöra.

Den omständigheten, att det finnes olika grader och, om man
så vill, äfven arter af kunskap, medför att begreppen kunskap och
sanning, såsom för öfrigt redan framhållits, komma att förete en viss
divergens. All sanning innebär visserligen kunskap, men all kunskap
kan icke sägas innehålla ren och adekvat sanning.
Kunskapsbegreppet blir alltså det mera omfattande. Kunskap i vidsträckt
mening innebär ett objektivt föreställande i bemärkelsen af ett till något
objekt sig hänförande förnimmande — förnimmandet må sedan
vara adekvat (sant) eller icke. I inskränkt mening däremot innebär
kunskap adekvat objektivitet eller sanning i egentlig bemärkelse.
Det är af vigt att framhålla denna olikhet, ty den är på sätt och
vis grundläggande för skilnaden mellan empiriska och filosofiska
vetenskaper. De förra kunna sägas hafva förvärkligandet af
kunskap i vidsträckt mening och i begreppets så att säga slappare form
till ändamål, under det filosofien har att söka sanningen i dess
typiska form.

De ofvan angifna kunskapsformerna: erfarenhetskunskapen och
den transscendenta kunskapen samt dennas underformer, den
empi-riskt-transscendenta och den filosofiskt-transscendenta, liar jag
närmare karaktäriserat i mina Filosofiska konturer, s. 112 ff. För att
ytterligare styrka, huru kunskapsbegreppet faktiskt är utprägladt i
olika specialformer, må emellertid äfven här erinras om do s. 8
(not. 2) anförda namnen samt för öfrigt hänvisas till Höffdings

1 s. 181.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free