- Project Runeberg -  Kunskapslära /
191

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IX. Sanningsbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

ett viljefenomen med symbolism som teoretiskt hjälpmedel (ib. 46). Det
gäller följaktligen att utdana sådana symboler, i och genom hvilka de
högsta förnuftsbehofven kunna erhålla en tillfredsställande representation.
Åt sin symbolik synes oss Norström hittills hafva gifvit det djupaste
uttrycket i Radikalismen ännu en gång. Här (s. 87) förekommer ock denna
rakt på sak gående formulering af hans voluntaristiska sanningsbegrepp:
»måttstocken för det jag vet ligger ytterst i det jag vill».

Att observera är emellertid, att det gamla rent teoretiska
sanningsbegreppet icke är alldeles utdömdt af Norström. I Hvad är sanning? (s.
12) inskärpes fastmer, att den rena teorien har ett relativt berättigande.
Den har att beskrifva och förklara företeelserna. Och »de beskrifvande
vetenskaperna arbeta i händerna på de förklarande»; förrän detta steg i
riktning mot förklaring är taget, är icke vetenskapligheten formelt färdig».

Alltså denna klimax: det teoretiska kunskapsbegreppet, det kulturella
och det religiösa. Och den är enligt Norström egentligen en v är de klimax.

Men äfven det nya sanningsbegrepp, som Rudolf Eucken
uppstält, bör, åtminstone i förbigående, omnämnas. I detta är
sanningens teoretiska moment så fullständigt satt i andra rummet,
att man icke lätt inser, med hvilken rätt det gamla namnet
öfverhufvud bibehålles och användes. "Sanning" brukas af Eucken för
att beteckna en alltigenom praktisk sträfvan och visserligen en af
högsta förnuftsdignitet, nämligen den, som afser det totala
mänskliga lifvets på samma gång fördjupning och upphöjelse genom den
makt, hvilken ban betecknar som "das Geistesleben", det
dominerande begreppet i bela bans filosofi, hvilken alltså väsentligen är
"Geistesphilosophie". Tydligast och mest koncentreradt torde Eucken
hafva framstält sin åsigt härom i sitt senaste arbete Geistige
Strömungen der Gegenwart, 1903, S. 31 ff ("Der Grundbegriff des
Geisteslebens"). Sanning innebär "nicht ein blosses Aufnehmen,
sondern ein Erhöhen des vorgefundenen Daseins, ein Aufsteigen zu
einem bei sich selbst befindlichen Leben . . . Wir dürfen denn von
einer Wahrheit des menschlichen Lebens sprechen, wenn es eine
Teilnahme an jenem volltätigen Geistesleben gewonnen, in diesem
sein eigenes Sein gefunden hat" (ibid. 36).

Rickerts sanningsbegrepp slutligen är antydt s. 46. En
ingående exponering och kritik af detsamma skulle föra oss för långt
från den hufvudväg, på hvilken vi hafva att framgå. —

Ehuru kunskapsbegreppet således faktiskt differentierat sig i
flere olika former — af hvilka dock endast några här äro angifna
— måste den form anses som den typiska, hvilken sammanfaller
med det teoretiska sanningsbegrepp, enligt hvilket kunskap utgör
det adekvata uttrycket för den värklighet, som bildar den
motsvarande kunskapens objekt. Denna kunskap är just sanning i
ursprunglig och egentlig bemärkelse. Teorien, vetenskapen, filosofien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free