- Project Runeberg -  Kunskapslära /
195

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

195

yttre erfarenheten. Låt vara att vissa af våra sinnen icke förmedla
en så afgjord föremålsuppfattning som syn- och beröringssinnena,
den inspelar dock i all sinlig erfarenhet, och en yttre värld,
hvilken icke företedde ett inbegrepp af utsträckta samt med allehanda
kvalitativa egenskaper utstyrda föremål, bildade tydligen ingen
mänsklig erfarenhetsvärld. Den omständigheten att man kan urskilja ett
dylikt konstant innehåll utgör en anledning till den analys och
syntes, hvarigenom kategorierna utsöndras och upptagas som särskilda
begrepp. Den faktiska konstans, som utmärker vissa sidor hos
värkligheten, tyder nämligen på, att man här har att göra med
grundformer och att dessa samt de motsvarande kategorierna med dem
därför äro af grundläggande betydelse. Sammanfattade till
begreppsenhet innehålla då kategorierna de grundbestämningar, i och genom
hvilka tänkandet ytterst uppfattar värkligheten. Att reflektera på
kategorierna blir alltså att reflektera på ett mera väsentligt
kunskapsteoretiskt innehåll, än om man fäster sig vid medvetandets mera
variabla föreställningar. Denna väsentlighet röjer sig ock däri, att
kategorierna äro af en allmängiltighet och faktisk nödvändighet,
som ej tillkomma andra förnimmelser. Däraf följer dock ej att de
äro aprioriska i Kantisk bemärkelse.

Reflekterade det kunskapsteoretiska medvetandet aldrig på
kategorierna, skulle det ej häller vinna någon grundläggande
helhetsuppfattning af värkligheten. Ty det blir till sist dessa, hvilka
bära upp specialiteternas ymniga mångfald, och först genom att
abstrahera från detaljerna kan en på samma gång extensiv och
syntetisk allmänuppfattning möjliggöras. Men för detta ändamål blifva
kategorierna af fundamental betydelse, ty de äro just de
grundbegrepp, som bilda själfva basen för all öfrig och speciell
bestämdhet.

Kunskapslärans hufvudintresse af kategorierna knyter sig dock
till det förhållandet, att deras system omfattar de begrepp, af
hvilkas kunskapliga giltighet vetenskapens grad af objektivitet och
sanning ytterst beror. Ty äro icke själfva grundbegreppen af reell
giltighet, ja då blir ingen sannskyldig vetenskap möjlig; kunna de
däremot uttrycka värkligheten och innehålla sanning, är vetenskap
icke en blott abstrakt idé, utan ett i någon grad förvärkligadt
faktum.

För öfrigt kan kunskapsläran icke upptaga alla möjliga
begrepp till kritisk undersökning. Den måste begränsa sig och då
naturligtvis till det, som utgör det väsentliga.

Kategorierna äro emellertid grundläggande icke blott i
förhållande till den mera speciella uppfattningen af värkligheten, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free