- Project Runeberg -  Kunskapslära /
197

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

samhetsformer) för den aktiva apperceptionens sätt att förbinda
föreställningar med hvarandra och därvid mer eller mindre stringent
tänka allehanda tankar om de föremål, hvilka genom omdömena
närmare bestämmas. Tankelagarna äro normer bl. a. för det riktiga
och rätta värkställandet af antydda föreställnings- och
tankeförknipp-ningar. Kategorierna slutligen äro begrepp — ett slags
"stam-begrepp" — fungerande vid själfva uppfattningen af värkligheten,
former äfven de, om man så vill, men icke subjektiva
värksamhets-former, utan objektiva uppfattningsformer. Emellertid: icke häller
kategorierna bilda det yttersta i medvetandet. Djupare än dessa
ligga nämligen, ur genetisk synpunkt, de psykiska urfunktioner,
genom hvilka ett innehåll öfverhufvud blir aktuelt för
medvetandet.

Slutligen äro kategorierna af intresse för kunskapsläran
därigenom att de kunna anses innehålla de enkla begrepp, om hvilka
talats i ett föregående kapitel1. I hvilken mån de själfva kunna
betraktas som enkla förnimmelser må dock lemnas oafgjordt. De
äro i alla händelser relativt enkla begrepp, resp. syntetiska
enheter af dylika, och den som på den analyserande
begreppsuppfattningens väg vill vinna kunskap om värkligheten måste därför
förr eller senare återgå till och uppmärksamma kategorierna och
deras system.

När nu kunskapsläran har det hufvudintresse af kategorierna,
som härflyter ur deras egenskap att bilda systemet af medvetandets
fundamentala kunskapsbegrepp, så uppstår frågan, om detta systems
fullständighet. Spörsmålet härom hör emellertid till dessa, som
icke kunna bringas till någon en gång för alla definitiv afgörelse.
De historiskt gifna "kategoritaflorna" afvika ock betydligt från
hvarandra. Men under sådana förhållanden är det riktigast att icke
uppfatta något uppstäldt kategorisystem såsom absolut fullständigt,
än mindre som fullkomligt, utan anse att det fullständiga systemet
utgör en funktion af vetenskapens egen allt fullkomligare
gestaltning, d. v. s. ett ideal. —

Gäller det emellertid att angifva, hvilka hufvudkategorierna äro,
synes den enklaste metoden för deras finnande bestå i att vända sig till
värkligheten själf, resp. medvetandets uppfattning af denna för att
upptäcka dem genom reflektion på medvetandets objektiva innehåll. "Vi
beträda "also den Weg der gewöhnlichen Reflexion und des zwar
methodischen, aber von den Thatsachen ausgehenden Nachdenkens" .2 För
det mänskliga medvetandet är nu värkligheten faktiskt differen-

1 Jfr s. 116 ff.

1 Lange, Gesch. d. Mater., Bd 2, S. 29.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free