- Project Runeberg -  Kunskapslära /
199

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - I. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenhetens kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199

erfarenhetens värld, öppnar det icke lämpligen
erfarenhetskategoriernas följd, hvartill kommer att de senare i det stora hela äro af
en omedelbarhet, som icke kännetecknar det unversiella
värklig-hetsbegreppet. Vi hafva ju för öfrigt redan förut sysslat med detta
begrepp och få äfven i det följande1 anledning att återkomma till
detsamma.

A.) Den yttre erfarenhetens kategorier.

Uppmärksammar man den gifna yttre värkligheten vare sig
i dess helhet eller med begränsning till något särskildt område,
företer den omedelbart en mångfald af föremål eller ting, stående
i ett visst yttre sammanhang med hvarandra. Medvetandet kan i
själfva värket icke utan att göra våld på den strängt omedelbara
uppfattningen förnimma något mindre om den yttre världen än det
angifna. Detta utgör då det uppfattningsminimum, som erfarenheten
erbjuder. Den närmare reflektionen intygar ock, att just dessa
tre begrepp: ting (yttre föremål), mångfald och satnmanghang bilda
de för all uppfattning af den yttre värkligheten grundläggande
kategorierna. I och med dessa är äfven en utgångspunkt funnen för
möjligen återstående erfarenhetskategorier. Ty däraf, att de
anförda tre äro de närmast gifna, följer ju icke, att de äfven äro de
enda. Fastmer måste den närmare reflektionen afgöra, om icke
vissa supplerande begrepp framgå som en art sekundära
kategorier. Hvad är det konstitutiva för tinget? Specificerar sig
mångfalden i olika former? Existerar det några typiska arter af
sammanhang? — utredningen af dessa frågor är egnad att fullständiga
och på samma gång precisera det hithörande kategorisystemet. En
preliminär analys följer omedelbart.

Ting. Det yttre föremålet eller tinget utgör den sinliga
varseblifningens eminent omedelbara objekt. Det uppfattas ock i sin
karaktäristiska bestämdhet i samma mån det förnimmes intuitivt.
Men intuitionen bildar endast den ena sidan hos det mänskliga
förnimmandet; diskursionen är den supplerande. Den diskursiva
uppmärksamheten upptager det ena momentet efter det andra ur den
ursprungliga intuitiva helheten. Tinget i sin helhet utgör nu det
gemensamma logiska subjektet för åtskilliga hithörande liksom i relief
mot dess bakgrund framträdande abstraktionsbestämningar. Vissa
bland dessa äro af den konstans, att de äro att inregistrera som
särskilda underkategorier. Så är intet ting utan rumsutsträckning
samt kvalitativ bestämdhet. Det yttre tinget utgöres närmast

1 Se kap. XV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free