- Project Runeberg -  Kunskapslära /
201

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - I. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenhetens kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

sätter ett visst medvetande af åtskilnadsbestämdhet hos de olika
mångfaldsleden och en syntes af dessa. Mångfaldens objektivitet
är dock obestridlig, äfven den; en yttre värklighet, konstituerad af ett
enda föremål, är ju endast en fiktion. Därtill har mångfalden en
motsida af största betydelse: diskretionen. I denna kommer just
den nämda åtskilnadsbestämdheten till specielt uttryck. Mångfald
och diskretion utgöra då olika sidor hos ett och samma hela. De
äro korrelatbegrepp. Mångfalden är det afgjordt positiva momentet,
diskretionen uttrycker visserligen icke ett rent negativt förhållande,
men är dock af en viss negativitet. Det hela, som mångfalden
och diskretionen gemensamt bestämma, kan anses utgöras af
värk-lighetens sammanhang.

Liksom allehanda specialbestämningar kunna utsöndras ur den
intuitiva tingföreställningen, möjliggör äfven mångfaldskategorien en
fortsatt specialisering, närmast i tvänne hufvudriktningar.

Dels kan mångfaldsuppfattningen restringeras till ett enda
moment, detta må nu utgöras af ett föremål, en egenskap eller
någon annan abstraktionsprodukt. Därvid uppstår den matematiska
eller numeriska enheten — ett, 1 —, som utgör det grundelement,
hvartill allt räknande återför sig och således äfven det inbegrepp af
operationer, hvilka tagit sig uttryck i de fyra grundräknesätten
addition, subtraktion, multiplikation och division. Hela matematiken
grundar sig för såvidt ytterst på en erfarenhetskategori, hvaraf dock
ingalunda följer, att matematik ingenting annat är än ren erfarenhet.
Tvärtom inspela tanketillsatser af mångfaldigaste slag, och
matematik kan endast i mycket oegentlig bemärkelse sägas vara en
erfarenhetsvetenskap (jfr s. 18). Snarare är det en sanning, att vår
omedelbara erfarenhet är en primitiv matematik, och den
vetenskapliga erfarenheten kan anses vara högt utbildad i samma mån den
är genomdragen med, d. v. s. exaktgjord genom matematik. Men,
som sagdt, äfven den omedelbara erfarenhetsuppfattningen är mer
eller mindre inmängd med matematik, hvilket intygas af de
ideligen förekommande kvantitetsomdömena, de singulära, partikulära
och universella påståendena. Den omedelbara kvantitetskategorien
är dock mångfaldens, ehuru enhetens ur systematisk synpunkt ofta
får intaga första rummet. Från denna matematiska eller
numeriska enhet är för öfrigt att skilja den syntetiska, hvilken
betecknar ett sammanhang öfverhufvud. Naturligtvis kan äfven
den matematiska enheten anses betingad af en syntetisk sådan,
liksom denna i sin ordning kan vara matematiskt bestämd. Och
logiska enheter äro såväl den matematiska som syntetiska i samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free