- Project Runeberg -  Kunskapslära /
205

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - I. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenhetens kategorier - B. De psykologiska erfarenhetskategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

behöfver utfyllas (interpoleras) med en mängd tankebestämningar
innan den blir det innehållsfulla hela, den faktiskt är för det
tänkande medvetandet.

B.) De psykologiska erfarenhetskategorierna.

Huru svårt det må vara att uppdraga en fix gräns mellan
det yttre och inre erfarenhetsområdet, är det dock berättigadt
att för själslifvets räkning så att säga upplägga ett särskildt
kategorikonto. Ty dels är skilnaden mellan den yttre och den inre
erfarenhetens data obestridlig och dels är det icke utan vidare
afgjordt, att samma kategorier skola gälla här som där. Först en
särskild reflektion på själslifvet kan afgöra detta. Därvid blir det
visserligen snart uppenbart, att somliga kategorier äro gemensamma,
t. ex. mångfald och sammanhang, men väsentliga olikheter röja
sig ock, hvilka måste få komma till sin rätt i kategorisystemet,
om detta icke skall blifva konstrueradt.

Grundkategorien inom den inre erfarenhetens område utgöres
af begreppet medvetande. Detta motsvarar för såvidt föremålet
inom den sinliga erfarenheten, och i en viss öfverförd betydelse
kan äfven medvetandet sägas vara ett föremål eller objekt.
Inne-hållsfullare och precisare angifves det dock såsom ett subjekt, ty
härmed pointeras icke blott motsatsen mellan objekt och subjekt,
utan uttrycket gifver äfven en vink om, att hvarje faktiskt objekt är
ett objekt för just medvetandet såsom subjekt. Objekt och subjekt
äro för såvidt korrelatbegrepp, men om något af dem skall anses
vara det ur kunskapsteoretisk synpunkt mera fundamentala, så
bürdet säkerligen subjektet. Redan denna olikhet mellan tinget och
medvetandet låter ana, att äfven de andra hithörande
(under)kate-gorierna ej äro de samma som objektkategorierna. Så är icke
häller fallet. Medvetandet och själslifvet öfverhufvud äga liksom
helt andra dimensioner än tinget. Då medvetandet förnimmer sig
själft, upptäcker det för det första, att det icke är en i rummets form
tillvarande realitet. Icke häller är det utstyrdt med några sinliga
kvaliteter; hvem skulle väl vilja på allvar påstå, att medvetandet är
t. ex. violettfärgadt eller tungt? Därmed är i själfva värket
afgjordt, att medvetandet i och för sig är en osinlig eller öfversinlig
realitet. Men detta förhindrar icke, att det har sina fullt positiva
subjektbestämningar lika väl som tinget har sina
objektbestämningar, låt vara att de fordra en i någon mån uppöfvad introspektiv
reflektion för att framstå på vederbörligen aktuelt sätt. Att
"känna sig själf" är försåvidt förenadt med en viss svårighet, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free