- Project Runeberg -  Kunskapslära /
206

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - I. Erfarenhetskategorierna - B. De psykologiska erfarenhetskategorierna - C. De praktiska lifskategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

roende på att medvetandets blick har sin nuturliga riktning utåt;
i alla händelser är den ursprungligen riktad utåt.

Den medvetandets bestämdhet, som vi härefter närmast hafva
att uppmärksamma är dess flere gånger i det föregående
framhållna korrelativitet, dess egenskap att vara ett i ett visst innehåll
framträdande och lefvande subjekt. Denna blir då liksom dess
grunddimension. Medvetandet är lika litet ett värkligt medvetande utan
ett visst medvetenhetsinnehåll, som tinget är ett värkligt ting
om det icke framträder som ett rumligt bestämdt föremål. Men det
egentliga medvetenhetsinnehållet är ingenting annat än förnimmelser.
Det är medels dessa som medvetandet förnimmer tingen och sig
själft, alla öfriga kategorier och deras närmare bestämhet, allt,
som öfverhufvud är förnimbart. Medvetandet och dess förnimmelser
utgöra därför den ljuskälla, hvarifrån allt öfrigt kunskapens ljus
utstrålar, bredande sig i oändliga grader öfver hela vår yttre och
inre värld.

De öfriga psykologiska erfarenhetskategorierna måste
fram-analyseras genom reflektion på medvetandets individuella lif i det
hela. Att detta är ett lif i och af mångfald och förändring är lika
obestridligt, som att det företer ett inveckladt sammanhang.

Innehållet — mångfalden af förnimmelser, känslor och
viljeyttringar — är stadt i ständig succession och förändring, ehuru den psykiska
förändringen icke har samma grundform, som den yttre och fysiska.
Man kan icke med sträng egentlighet tala om en rörelseförändring
inom själslifvets område. Man använder visserligen uttryck sådana
som "tankerörelse", "Gemüthsbewegung" m. fl., men uppenbart är,
att man med dylika ord närmast endast bildlikt åskådliggör vissa
psykiska företeelser. Nej, all psykisk förändring är kvalitativ och
intensiv; den utgör i grunden tillståndsändring och gradändring,
incl. utveckling. Men huru variabelt och diskontinuerligt själslifvet
ur en synpunkt än må vara, så kan det dock icke bestridas att
det äfven företer ett bestämdt sammanhang, såväl simultant som
successivt; härom blott erinra vi i denna flyktiga preliminära
öfversigt, hvars kommentar följer i nästa afdelning1. Äfven kategorien
värksamhet må emellertid noteras, då den har sin egentliga
upprinnelse inom det psykiska (psykofysiska) och personliga området.

C.) Inskärpas bör ock att, om man vidgar betraktelsen och
reflekterar på det individuella personliga lifvet icke blott ur
teoretisk, utan äfven ur praktisk synpunkt, så kommer det att afsätta
ett motsvarande system af specifika lifskategorier, de individuella idea-

1 Kap. XVI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free