- Project Runeberg -  Kunskapslära /
207

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - I. Erfarenhetskategorierna - C. De praktiska lifskategorierna - D. ’Die Kategorien der Geisteswissenschaften’

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

litetskategorierna — så kunna vi beteckna dem —, till hvilka höra

sådana idéer, som frihetens, förnuftets, pliktens m. fl. Med dessas

närmare exponering hafva vi dock icke att befatta oss i denna
teoretiska kunskapslära \

D.) ’Die Kategorien der Geisteswissenschaften’.

Med de nu angifna kategorierna (naturvetenskapliga,
psykologiska och vissa idealitetskategorier) äro samtliga erfarenhetskategorier
visst icke fullständigt angifna än mindre exponerade. Här måste vi
dock låta en lucka i vår framställning följa. Ty det system af
erfarenhetskategorier, som antydes genom ofvanstående rubrik, göra
vi intet försök att i detta sammanhang specificera och i detalj
utveckla. Men systemets själfva existens vilja vi med
eftertryck framhålla. Det svenska språkets vetenskapliga terminologi
är emellertid så föga utbildad på denna punkt, att man saknar ett
uttrycksfullt svenskt sammanfattningsord för de begrepp, hvarom
här är fråga. Preliminärt må de karaktäriseras som öfverindividuella
subjektivitetskategorier. Hvad vi önska beteckna med detta uttryck
är systemet af alla dessa kategorier, som framstå såsom de abstrakta
begreppsuttrycken för de yttringar af mänsklighetens andliga lif och
utveckling i det hela, hvilka utgöra föremål för "die
Geisteswissenschaften" i en viss inskränkt bemärkelse. Dylika manifestationer
("Geisteserzeugnisse") äro t. ex. språket, vissa det mänskliga
sam-hällslifvets data — rätten må anföras som specialexempel —, vidare
en mängd det etiska och religiösa lifvets fenomen, ja själfva det
historiska skeendet och dess väsentliga innehåll. Här fordrades en
ingående utredning af hela det hithörande vetenskapssystemet, dess
lämpligaste anordning och indelning samt själfva grundfenomenen
inom förevarande område. Men vi vilja icke inlåta oss på ett så
vidlyftigt företag. Icke häller vilja vi undersöka, om det är
lämpligt att utskjuta psykologien ur det system, som utgöres af "die
Geisteswissenschaften" och hänföra den till naturvetenskaperna
såsom en Windelband och en Rickert med all kraft påyrka2. Och
i samband härmed står frågan om termen och begreppet "kultur-

1 Se min essay Lara oeh lif, s. 21 ff.

2 Se den förres Geschichte und Naturwissenschaft samt Logik (S. 177), den
senares Kulturwissenschaft und Naturwissenschaft samt Die Grenzen d.
naturwissenschaftlichen Begriffsbildung (S. 150 ff., m. fl. st.). Därtill den s. 36 nämda festskr., Bd 2.
Se å andra sidan Wundt, Logik II: II: Logik der Geisteswissenschaften, samt hans
Einleitung in d. Philos.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free