- Project Runeberg -  Kunskapslära /
208

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - I. Erfarenhetskategorierna - D. ’Die Kategorien der Geisteswissenschaften’ - II. De transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

vetenskap". Accepterades detta uttryck för det hithörande
vetenskapssystemet vunnes visserligen den svenskspråkiga fördelen
att man finge ett ord, som bekvämt läte sig användas i en mängd
former. De förevarande kategorierna vore då helt enkelt att beteckna
som de kulturvetenskapliga (koordinerade med de
naturvetenskapliga och de psykologiska), och det motsvarande grundfenomenet
blefve begreppet kultur företeelse. Därmed vore visserligen ej
så litet vunnet. Men vi önska icke här afhandla den invecklade
frågan. Hela detta problem kan för öfrigt anses hafva sin (om ock
ej absoluta) upprinnelse i Hegels "Philosophie des Geistes" (se
hans Encyklopädie, dritter Theil). —

Vi öfvergå härefter till

II.) De transscendenta kategorierna.

Dessa äro bestämbara som funktioner af den logiska
bearbetningen af erfarenhetskategorierna. Erfarenheten i primär form är
ingenting annat än inbegreppet af genom varseblifning förmedlade
yttre och inre fakta. Liksom redan denna erfarenhet, som
framhållits, icke är en fullständigt "ren" erfarenhet eller alldeles
oberoende af tänkande och tankebestämningar, så är den utvidning af
erfarenheten, som medför de transscendenta kategoriernas system, i
ännu högre grad en funktion, ja en skapelse af det mänskliga
tänkandet. Medvetandet är faktiskt icke en blott åskådnings- och
var-seblifningsförmåga. Det är ju äfven en sådan, men varseblifvandet
utgör endast en del af ett helt, ingående såsom ett organiskt moment
i medvetandets totala värksamhet, hvilken, röjande sig i sin högsta
form, framstår som ett relativt själfvärksamt tänkande. Och just i
tänkandet har man att söka källan till det flöde, som genombryter
och öfverskrider den omedelbara erfarenhetens sfär. Då nu
medvetandets värksamhet utgör ett organiskt helt, är det tydligt, att
den blotta erfarenhetsuppfattningen bildar en skäligen konstlad
abstraktion och att medvetandet först då lefver sitt naturliga och
fulla kunskapslif, när det icke restringerar uppfattningen till det
rent faktiska. Det kan visserligen aldrig blifva meningen att
tänkandet skall träda i stället för erfarenheten, men det skall uppträda
järnte denna och supplera den. Därvid kommer det att i flere
riktningar öfverskrida den omedelbara erfarenheten. Att begränsa sig
till den rena erfarenheten vore att arbeta endast med half maskin.

Tänkandets transscendens är emellertid ett märkvärdigt
förhållande. Medvetandet äger en faktisk erfarenhetsvärld till sin
disposition. Men det nöjer sig för ingen del med denna, utan går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free