- Project Runeberg -  Kunskapslära /
209

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

209

utöfver dess gränser och drager till och med icke i betänkande att
konstruera en andra värld, med hvilken det dock endast genom
sitt tänkande kommer i indirekt och därför betydligt mera kylig
beröring. Att söka angifva de psykologiska motiven till denna
erfarenhetsöfverskridande tendens hos det mänskliga
förnimmandet vore en icke ointressant uppgift, men i detta sammanhang
kunna vi endast framhäfva det kunskapsteoretiska grundmotivet:
medvetandets oupphäfbara bestämdhet af tankelagarnas logiska
fordringar. Det aktuella medvetandet kan icke erfara utan att tänka,
tänkandet kan icke fungera oberoende af sina lagar, lagarna
forcera tänkandet till en konstruktion af den transscendenta
värkligheten, hvilken det sedan närmare uppfattar medels kategorier
sådana som substans, kausalitet, väsen m. fi., och af hvilka de mera
populära begreppen atom, naturlag och andra utgöra specialfall.
Samtliga tankelagar utgöra häfstänger för en dylik transscendens.
Så fordrar den fullständiga bestämdhetens lag att den gifna
värkligheten — just för att erhålla fullständig bestämdhet — återföres
till och suppleras med en transscendent realitet.
Erfarenhetsvärlden bildar nämligen ett i sammanhang med vissa
förutsättningar existerande datum. Därför kräfves med nödvändighet, att
hänsyn tages till detta förhållande, hvars upphäfvande vore
liktydigt med att beröfva erfarenhetsvärlden en större eller mindre del
af dess fullständiga realbestämdhet. Det vore som att bortskära
rötterna från en växt och påstå att den i värkligheten icke har
några sådana. Enär nu antydda förutsättningar själfva icke tillhöra
erfarenheten måste de sökas inom ett transscendent område. Den
gifna värkligheten är alltså det utgångsdatum, hvilket genom en
viss sin egen beskaffenhet framkallar den tankefordran, som den
fullständiga bestämdhetens lag innehåller. Men hänvisar nämda
värklighet på transscendenta förutsättningar, så äger den ock
bestämdhet genom dem. Och först genom att tänkas i
sammanhang med dessa vinnes den fullständiga bestämdhet, hvarförutan
ett föremål utgör en blott abstraktion. Identitetslagen nödgar
till en motsvarande tankegång. Ett erfarenhetsföremål blir icke hvad
det i själfva värket är, nämligen en funktion eller manifestation
af transscendenta faktorer, om uppfattningen af detsamma icke
får involvera den supplerande tanken om dess transscendenta
grundläggning. Vidare skulle en motsägelse, ett slags antinomi,
uppstå, om man alldeles negerade den gifna värklighetens
förhållande till den transscendenta. Ty en dylik negation vore liktydig
med att ingen transscendent värklighet existerade för
medvetandet. Nu existerar dock en sådan, alldenstund erfarenhetsvärlden

Vannérus, Kunskapalära. 1 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free