- Project Runeberg -  Kunskapslära /
213

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - A. De empiriskt-transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

metafysikens yttersta uppgift och mål, blir det så angeläget för
denna omstridda disciplin, att taga hänsyn till den mänskliga
kunskapsförmågan själf, då den senare tilläfventyrs är af den art, att
oöfvervin-neliga svårigheter äro satta för den adekvata sanningens
förvärkli-gande. Huru härmed förhåller sig hafva vi dock ej att nu afgöra.
Den empiriska och filosofiska (metafysiska) uppfattningen kan i
hvilket fall som hälst och i enlighet med det föregående sägas skilja
sig med hänsyn till det kunskapsbegrepp, under hvars regim den står.
Det existerar, som framhållet, ett slappare och ett strängare sådant.
Det förra, hvilket tillhör empirien, är liktydigt med till
objektiviteten sig hänförande uppfattning öfverhufvud, denna må sedan
vara sann eller icke eller blott förenlig med den transscendenta
värkligheten; det strängare kunskapsbegreppet, som är filosofiens
högsta idé, är identiskt med sanning i egentlig och adekvat
bemärkelse.

A.) De empiriskt-transscandenta kategorierna.

Att de transscendenta kategorierna icke kunna utvecklas
oberoende af erfarenheten som grundval är uppenbart bland annat däraf,
att det just är erfarenheten, som föranleder tänkandet till den
hithörande begreppsutvecklingen. Erfarenheten och tänkandets logiska
lagar förhålla sig härvid till hvarandra ungefär som inom viljans
motivationsområde "bevekelsegrunder förhåller sig till handlingens
"driffjäder"1. Erfarenheten föranleder, logiken drifver på. Vidare
har kunskapsläran naturligtvis att gå så systematiskt som möjligt
till väga vid den antydda begreppskonstruktionen, men någon
deduktion kan den senare näppeligen blifva.

För att då få den antydda systematiken till stånd synes
tjänligast att först fråga, hvad det egentligen är, som erfarenheten

welche vermöge ihres Wesens und ihrer wesentlichen Relationen zu andern Substanzen
die an ihnen erscheinenden Thätigkeiten mit Nothwendigkeit aus sich hervorgehen
lassen" (633). Hvarje förklaring afser väsentligen "die Voraussetzungen zu ermitteln,
aus welchen gegebene Erscheinungen mit Nothwendigkeit hervorgehen" (574). "Alle
Erklärung ist demnach ihrem Wesen nach Deduction" (ibid.). "Die dritte Richtung
der Erklärung — förklaringen ur substantiella grunder — ist die letzte und
abschliessende" (ibid.).

Om begreppet hypotes se Cohen, Logik, S. 371 ff. (historik), Riehl, Kritic., II:
Th. 1, S. 219, Wundt, Logik, I, S. 452 ff., System, S. 155 ff.. Uebenceg, Logik, S. 446,
Sigwart, Logik, II, S. 297 ff., Volkmann, Erk.-theor. Grundzüge d. Naturw. S. 61, 163.

1 "Jedes Motiv lässt sich in einen Vorstellungs- und in einen Gefühlsbestandtheil
sondern, von denen wir den ersten den Beweggrund, den zweiten die Triebfeder
des Willens nennen können". Wundt, Grundriss der Psychologie, S. 218.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free