Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - A. De empiriskt-transscendenta kategorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
öfverbringar åt tänkandet i och för logisk bearbetning, samt
därefter mönstra detta öfverbringade i dess karaktäristiska
bestämningar. Svaret är gifvet redan genom den föregående expositionen:
det är erfarenhetskategorierna ting, mångfald, af ting, yttre
sammanhang och förändring å ena sidan samt subjekt (medvetandet och dess
innehåll), mångfald och förändring, inre sammanhang och värksamhet
å andra, hvilka presenteras tänkandet. —
En bland dessa kategorier, nämligen mångfaldens, visar sig
emellertid vid närmare reflektion vara af gemensam och likartad natur inom
alla de områden, där den användes. Mångfald är mångfald vare
sig det är t. ex. fem ting eller fem förnimmelser. Denna
omständighet är naturligtvis en följd af de matematiska begreppens
ytterliga abstrakthet. Talbegreppet uttrycker ingenting annat än
en rent kvantitativ bestämdhet. Och hvarhälst en åtskilnad mellan
föremål, af hvilken grundart dessa vara må, förefinnes, är
mångfaldskategorien användbar. Fem i fråga om ting är därför, som
sagdt, alldeles detsamma som fem i fråga om förnimmelser; i båda
fallen är det ett syntetiskt tankehelt, som i sig innehåller eller
rättare omfattar ett visst antal grundenheter. Det är emellertid af
intresse att beakta, att man inom förevarande logiska sfär kommer i
beröring med matematiken. Den senare är i förhållande till logiken
den näst abstrakta, resp. allmänna vetenskapen. Logiken själf
slår rekordet i nämda hänseenden. Så får ett tal ej vara ologiskt,
ett logiskt föremål kunde däremot möjligen vara matematiskt
obestämbart. Dock håller matematiken länge nog jämna steg med
logiken, hvilket bevisas bl. a. af, att mångfaldskategorien är en för
alla tänkbara värklighetsområden gemensam kategori: den går
igen inom det yttre och inre erfarenhetsområdet, inom de
transscendenta empiriska naturkategoriernas fält liksom på det
motsvarande psykologiska området, slutligen bland de filosofiska
kategorierna. Erfarenhetsenligt är mångfalden en mångfald endast af gifna
ting och funktioner hos medvetandet. De gifna tingen äro dock
delbara in indefinitum, ett faktum som redan den antika atomistiken
tog till utgångspunkt för transscendent begreppsutveckling, och förete,
betraktade ur fysikalisk och kemisk synpunkt, en mängd öfriga
egenskaper, särskildt vissa vigts- och volymförhållanden vid sina
föreningar och upplösningar, hvilka tvinga till de molekylär- och
atomteorier, med hvilka den moderna naturvetenskapen laborerar1. I
och med dessa teorier försiggår tydligen en transscendent
användning af mångfaldsbegreppet inom naturområdet. Det är då icke
blott de gifna föremålen, som äro många; äfven den omedelbara
1 Se därom förfcs afhandling Den empiriska naturuppfattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
