- Project Runeberg -  Kunskapslära /
216

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - A. De empiriskt-transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

det yttre tinget, uta.. ock medvetandet, uppfattadt som introspektivt
objekt. Då de yttre och inre föremålen samt den fysiska och psykiska
förändringen tillhöra skilda värklighetsområden är det emellertid
riktigast att icke inprässa dem och de motsvarande begreppen under
en gemensam rubrik, hvarför vi äfven — dock först i ett senare
sammanhang — skola i skilda framställningar närmare utveckla de
tankegångar, som öfverleda från erfarenheten till substansernas
transscendenta värld. —

Vid sidan af substansens kategori har sedan länge brukat
ställas kausalitetens, som hänför sig till sammanhanget i världen. Denna
är ock en fullt befogad ställning, ty lika visst som det empiriska
föremålet är en abstraktion, vunnen genom att bortse från det
samband, hvari hvarje särskildt ting befinner sig med mångfalden
af öfriga simultana och successivt framträdande föremål, lika visst är
kausalitet ett förhållande, som tränger till konkretion genom att
sättas i förbindelse med substansbegreppet. Substans och kausalitet
äro därför jämbördigt fundamentala begrepp, uttryckande olika sidor
hos ett och samma hela: den totala värkligheten, hvilken följaktligen
icke realiter är fördelad liksom i en substansernas sfär och en
kausalitetens. Har man fått klart för sig, att den omedelbart gifna
värkligheten icke är en själfständig realitet, inser man ock, att
kausaliteten egentligen icke är ett förhållande mellan själfva de
omedelbara erfarenhetsföremålen, utan mellan dessas substantiella bärare.
För såvidt är all kausalitet substantiell kausalitet. Frågan blir
emellertid, hvilka de tankemotiv äro, som föranleda medvetandet
till kausalitetstanken. Att denna har sin närmaste grund i
re-flektionen på värklighetens sammanhang är redan antydt. Men
allt sammanhang föranleder icke ett kausalitetsbegrepp. Sådant
detta nu en gång är, hänför det sig endast till den form af
successivt sammanhang, som innebär en förändring, och man kan med
fog tillägga en i tiden försiggående förändring, ty dels är för
oss all förändring faktiskt en förändring i tiden — med hvilket
uttalande vi dock ej vilja påstå, att en "tidlös förändring" är
en alldeles meningslös ordsammanställning — och dels spelar själfva
tidsförhållandet mellan orsaken och värkar en icke ovigtig rol.
Bildar alltså kausaliteten liksom den röda tråden i allt hvad
förändring heter, uppstår spörsmålet hvarför tänkandet så resolut
pockar på ett dylikt kausalt sammanhang. All förändring innebär
uppkomst af något förhållande. Uppkomme absolut intet nytt, så
förblefvo det förutvarande; men konstans är just motsatsen till
förändring, hvilket naturligtvis icke hindrar, att äfven förändringen
kan vara konstant. Att förändring förutom uppkomst i tiden jäm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free