- Project Runeberg -  Kunskapslära /
217

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - A. De empiriskt-transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

väl innebär ett förhållande är uppenbart däraf, att om det genom
förändringen uppkomna vore absulut relationslöst, så skulle det icke
häller kunna jämföras med något, hvarför en förändring
öfverhufvud ej skulle kunna konstateras. Uppkomst är därför egentligen
alltid uppkomst af en relation. Specialuttrycket för denna
primitiva erfarenhetsform för förändringen är växlingen, hvilken såsom
sådan intet annat innebär, än att nya relationsled mer eller
mindre hastigt insättas i aktualitetens värld. Nu är det emellertid
förändringen just under denna växlingens form, som tänkandet icke
kan tåla. A andra sidan utgör den i erfarenheten gifna förändringen
ett oundgängligt empiriskt prius för att tänkandet öfverhufvud skall
få anledning att aktualisera kausalitetstanken. Ty "dass alle
unsere Erkenntniss mit der Erfahrung anfange, davon ist gar kein
Zweifel; denn wodurch sollte das Erkenntnissvermögen sonst zur
Ausübung erweckt werden.. . Wenn aber gleich alle unsere Erkenntniss
mit der Erfahrung anhebt, so entspringt sie darum doch nicht eben
alle aus der Erfahrung".1 Äfven måste anses afgjordt, att
erfarenheten bidrager med ännu ett hufvudmotiv till
kausalitets-tankens aktualisering, nämligen det, som iakttagandet af
regelbunden ordningsföljd afgifver. Men uppkomst (växling), äfven
preciserad till tanken om ett regelbundet sammanhang eller en
ordningsbestämd öfvergång från tillstånd till tillstånd, är ännu icke
kausalitet i den form, i hvilken den utvecklat sig till logiskt
fullgången kausalitet. Så kan man genom ren erfarenhet aldrig komma
utöfver en blott partiell regelbundenhet, då den rena erfarenheten
vanligen innehåller ungefär lika många negativa instanser mot, som
positiva för ett kausalförhållandes stränga konstans. De få
undantagslöst konstanta regelbundenheter erfarenheten företer, skulle för öfrigt
icke grundlägga en universelt allmän kausalitetskategori. Nej, det
är nog otvifvelaktigt, att den definitiva kausalitetskategorien är
ett logiskt grundadt begrepp. Motiven till denna logicering? De
äro flere. Här nämna vi dock endast ett2: tänkandets
bestämdhet af den tillräckliga grundens tankelag, hvilken tillämpad
på värklighetens förändringar fordrar ett kausalsammanhang mellan
de betingade och de betingande leden i förändringen.

Kausalitet är alltså begreppet om ett sådant sammanhang
och beroende mellan vissa led i en förändring, resp. ett skeende,
att dessa relationsled komma att förutsätta hvarandra såsom
grunder och följder. Den kausalitetsförhållandefc konstituerande
real-grunden blir orsaken, den korrelata realföljden värkan; själfva kausali-

1 Kants bekanta begynnelseord i Kritik der reinen Vernunft (2:e Aufl.).

’ Jfr för öfrigt kap. XVIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free