- Project Runeberg -  Kunskapslära /
219

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - A. De empiriskt-transscendenta kategorierna - B. De filosofiskt-transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

omfattande hela ytterst måste tänkas som ett finit helt, närmare,
såsom ett absolut finit eller inom sig slutet inbegrepp, alltså som ett
helt, hvilket — för att angifva förhållandet äfven ur negativ
synpunkt — icke leder utöfver sig själft. Man kan äfven beteckna
denna helhetskategori som den positiva oändlighetsk&tegorien i
motsats till begreppet negativ oändlighet, hvilket just framhäfver
eventualiteten af en nödvändig fortgång från gräns till gräns in
infi-nitum. Den finita helhet, hvarom här talas, har således sin
diametrala motsats i det gränslösa. Vi hafva dock icke att söka
afgöra, huruvida värkligheten är en inom sig sluten eller en
gränslös totalitet, en positiv eller negativ oändlighet, utan endast att
fästa uppmärksamheten på den transscendenta helhetskategorien,
under hvilken för öfrigt så väl naturens som andens värld faller. —

Efter denna analytiska ingress och i enlighet med den
artikulation af de transscendenta kategoriernas system, som i densamma
förekommit, kan det närmast föregående resumeras sålunda: 1) De
transscendenta naturkategorierna äro: a.) Substans, b.) Mångfald,
c.) Realsammanhang-Kausalitet, d.) Helhet. 2.) Det andliga lifvets
transscendenta kategorier: a.) Substans, b.) Mångfald, c.)
Realsam-manhang-Kausalitet, d.) Helhet.

Att upptaga en hvar af dessa till närmare kritisk
undersökning är en bland de uppgifter, som härefter åligga oss.
Men i detta kapitel hafva vi endast haft att angifva hvilka
huvudkategorierna äro utan att ingå i detaljer om deras närmare
bestämdhet och kunskapsteoretiska giltighet.

B.) De filosofiskt-transscendenta kategorierna.

Enligt det föregående är kunskapsbegreppet inom filosofiens
(metafysikens) område skärpt till sanningsidé. Det är då själfva
sanningen om den transscendenta värkligheten metafysiken har att,
om möjligt, uppdaga. Det är i sin ordning att den därvid betjänar
sig af sina egna kategorier eller att den åtminstone betecknar sina
grundbegrepp med uttryck, som gifva en antydan om den här
föreliggande specifika uppgiften. De transscendenta empiriska
kategorierna äro alla vunna genom logisk bearbetning af den
omedelbara erfarenheten och dess begrepp. Hvad som resulterar vid
denna bearbetning är just den empiriska kunskapen.

Att denna är en i egentlig mening sann kunskap följer
emellertid icke af nämda bearbetning; kunskapen blir här närmast
endast ett faktiskt resultat af ett visst empiriskt tillvägagångssätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free