- Project Runeberg -  Kunskapslära /
220

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - B. De filosofiskt-transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

Och blott genom ett dogmatiskt maktspråk kan denna empiriska
kunskapstotalitet upphöjas till digniteten af det sanna och definitiva
vetandet om värkligheten. Metafysikens ställning i förhållande till det
empiriska kunskapsbegreppet inses nu- däraf, att den öfver det
obestämda och mångtydiga, som utmärker detta, höjer det enda och
ena absoluta sanningsbegreppet. Metafysikens grundfråga formulerar
sig därför icke sålunda: hvad blir den transscendenta värkligheten
uppfattad enligt erfarenhetens intyg och den omedelbara logiska
bearbetningen af denna, utan sålunda: hvad är den i sin objektiva
egenbestämdhet. Men värkligheten fattad i denna sin stränga
objektivitet är värkligheten fattad med hänsyn till sitt väsen. Väsendets
kategori är det objektiva korrelatet till den absoluta sanningsidén;
väsendets kategori blir därför den metafysiska hufvudkategorien.
Nu visar det sig emellertid att filosofien, ehuru den icke är principiell
bunden vid någon bestämd metod, likväl måste använda samma
allmänna hjälpmedel, som all öfrig vetenskap. Då metafysiken skall
försöka att närmare determinera det abstrakta väsensbegreppet
besitter den intet annat organ än det logiska tänkandet. Men
bestämningarna föremål, mångfald och sammanhang äro dettas
oupp-häfbara grundkategorier. Äfven det metafysiska tänkandet måste då
laborera med dessa, men på samma gång använda dem så, att de,
om möjligt, blifva uttryck för just väsendet hos värkligheten. Eller
annorlunda uttryckt: det metafysiska tänkandet har att uppfatta och
pröfva värklighetens väsen ur de hufvudsynpunkter, nämda
grundbegrepp kunna anses utmärka. Väsen, väsensmångfald,
väsens-sammanhang, väsenshelhet ("absoluthet") blifva i enlighet härmed
de grundläggande metafysiska kategorierna. Kan den stränga
sanningsidén icke i någon mån realiseras i och genom dessa, så
blir filosofiens sträfvan att framtränga till väsendet och skapa en
specifikt filosofisk världsåskådning eller en definitiv
sanningsuppfattning fullkomligt hopplös. —

Redan i det föregående är framhållet, att vissa kategorier
äro af en gemensam och likartad natur, så t. ex. kategorien
mångfald. I själfva värket äro alla kategorier inom de angifna
hufvud-områdena — det omedelbara erfarenhetsområdet, det empiriskt
transscendenta samt det filosofiskt transscendenta området — af en
viss motsvarighet och likhet. Detta beror på att de omedelbara
erfarenhetskategorierna i viss mening blifva de för allt tänkande
bestämmande begreppen. Medvetandet kan icke skapa några
alldeles nya uppfattningsformer, utan de, som bringas till aktualitet
i och genom erfarenhetsvärlden, blifva i grunden de enda. Däremot
har tänkandet en faktisk makt att använda dessa äfven utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free