- Project Runeberg -  Kunskapslära /
221

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - B. De filosofiskt-transscendenta kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

det omedelbart gifaas sfär och öfverflytta dem till det
trans-scendentas område. Detta sker särskildt vid deras logiska
förarbetning och rekonstruktion. Därvid blifva erfarenhetens
grundkategorier visserligen ansenligt förändrade, men dock icke så
radikalt, att icke vissa likhetsdrag blifva beståndande. I konsekvens
härmed står det faktum, att kategorisystemet röjer en tendens att
låta de exponerade begreppen gå öfver i eller afsätta vissa
gemensamma hyperabstrakta kategorier. Sådana äro begreppet föremål
(tankeföremål), som kan anses omfatta både ting, substans och
väsen; vidare begreppet bestämning, som omfattar kvalitet
(tingegenskap, accidens (substansbestämning) och attribut (väsensbestämning);
äfven begreppet (syntetisk) enhet, som omfattar hvilken art af
sammanhang och helhet som hälst. Och säkerligen finnas åtskilliga andra
kategorier af denna ytterligt abstrakta och allmänna natur. Bland
dem vilja vi emellertid endast framhäfva begreppet vara, med
hvilket för öfrigt begreppet blifva är så att säga traditionelt associeradt.
I begreppet vara kan den generaliserande abstraktionen anses
närma sig sin spets, ty det finnes intet, hvarmed medvetandet
öfverhufvud sysselsätter sig, som icke är: tinget är, substansen är,
väsendet är, mångfalden, sammanhanget och det hela likaså. Men
att något är innebär ur den objektiva synpunkt, hvilken ju är den
för kategorierna väsentliga, att det ingår i och tillhör
värkligheten hela; och hvad skulle väl icke existera inom värklighetens
egen ram ? Redan förut hafva vi berört förhållandet mellan
begreppen värklighet och vara1, och vi få måhända tillfälle att ännu
en gång återkomma till denna relation. Här vilja vi endast
framhålla att värkligheten är alla kategoriers yttersta objektiva
förutsättning, liksom den stora svarta tafla, på hvilken det kategoriala
tänkandets begreppsskrift inristas. Kategorierna konstituera
naturligtvis ej värkligheten, utan värkligheten är sådan för medvetandet,
som den framträder i och genom kategorierna. Den blir samtliga
kategoriers logiska underlag, deras utgångspunkt och slutpunkt. Vill
man skematiskt exponera kategorierna i den ordning, som följts i
det föregående, och på samma gång låta de mera omedelbara och
konkreta komma först, de förmedlade och allt mera abstrakta sist
samt låta det hela omslutas af värklighetsföreställningen, erhåller
kategoriskemat alltså följande utseende:

1 S. 130, 174 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free