- Project Runeberg -  Kunskapslära /
223

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

223

Litteratur om kategorierna.

Huru finna kategorierna? Kant, K. d. r. V., S. 89 ff., Paulsen,
Einl., S. 429, Cohen, Kants Th. d. Erf., S. 240 ff., Logik, S. 44—45,
46, Eiehl, Kritic, II: Th. 1, S. 11. Erdmann, Logik, I, S. 60 ff.,
utvecklar kategorierna med ledning af de grammatiska kategorierna.

Hvad äro kategorierna? Kant, K. d. r. V., S. 96 ff., Cohen,
Logik, S. 41: »Die Kategorie bedeutet sprachlich die Aussage» (ibid.).
»Kategorie ist nicht nur der Ausdruck für den Grundbegriff, sondern
zugleich der Hinweis auf das Urtheil, auf die Grundformen des Urtheils»
(ibid. 42). »Die Kategorien sind nicht angeborene Begriffe, sondern vielmehr
die Grundformen, die Grundrichtungen, die Grundzüge, in denen das Urtheil
sich vollzieht . . . Der Grundbegriff besteht also nicht in einem Resultat,
sondern in einer Handlung» (ibid. 43). Eni. Laas, Id. u. Pos., Th. 3,
S. 133, äro kategorierna skemata (»das durch die Sprache eingeschulte
Denkschema von Substanz»). S. 137: »Für uns sind [die Kategorien]
natürlich aus Thatsachen und Bedürfnissen hervorgewachsene
Entwickelungs-producte». Jfr S. 262. Külpe, Einl., S. 31, Eiehl, Kritic., II: Th. 1,
S. 11: kategorierna äro »die allgemeinen appercipirenden Vorstellungen».
En föreställn. af det senare slaget afser »den Inhalt des "Wissens, durch
welchen erkannt wird (ibid., S. 1). Jerusalem, Die Urtheilsfunction, S.
229: »nicht angeborene Kategorien, sondern naturgemässe
Entwicklungs-formen des menschlichen Denkens». Windelband, System d. Kategorien,
S. 45, Logik, S. 184: »Die Kategorien sind eben die synthetischen
Formen, i denen wir Gegenstände allein denken und deshalb auch allein
erkennen können».

Hvilka äro kategorierna? Kant, K. d. r. V., S. 98 ff., Cohen, se,
utom Lindheimers Beiträge, S. 30, Kants Th. d. Erf., S. 288 (»wie steht
es nun endlich um die Sicherheit bezüglich der Anzahl und Vollständigkeit der
Kategorien?») samt Logik, S. 46. I sistnämda värk har Cohen lemnat
en utförlig, men svårfattlig framställning af de begrepp, hvilka han
betraktar som kategorier. Dessa ligga tyvärr inströdda i det stora arbetet som
musslorna i sanden. Liebmann uppställer ett antal teoret.
»interpolationsmaxi-mer», hvilka äro att betrakta som hans kategorier. Se -Klimax der
Theorien, S. 77 ff. Erdmann, Logik I, S. 56: »Dinge mit Eigenschaften
oder Objekte; Vorgänge oder Veränderungen; Beziehungen». De
motsvarande grammatiska kategorierna äro substantiv och adjektiv (nonien), verb
samt partikel (ibid. 60). Närmare utför Erdmann sin kategorilära ibid.
§ 14. Ueberweg, Logik, S. 128 ff. Wundt, Logik, I, S. 119. W.
urskiljer fyra logiska kategorier: begreppen »Gegenstand, Eigenschaft,
Zustand und Beziehung» (af hvilka dock det sista intager en särställning,
jfr ibid. 122). Se ock S. 461: »Die allgemeinen Erfarungbegriffe», som
omfatta »Gegenstände», »Eigenschaften und Zustände» samt »der
Zusam-manhang der Dinge». I System äro först (S. 46, 218 ff.) de logiska
kategorierna föremål för undersökning. Sedan (S. 215, 228) behandlas de
egentliga (kunskapsteoretiska) kategorierna; märk å sista stället »das System der
reinen Verstandesbegriffe». De senare fördela sig i två stora grupper: a)
de rena formbegreppen, »in dessen Untersuchung die Mathematik ihre
Aufgabe erblickt» (ibid. 229) samt b) de rena värklighetsbegreppen (230).
Huru W. tänker sig dessa grupper ytterligare fördelade framgår af S.
231: »Übersicht der reinen Formbegriffe» och S. 235: »Übersicht der reinen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free