- Project Runeberg -  Kunskapslära /
224

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

Wirklichkeitsbegriffe». Schmitz-Dümont, Stammbegriffe (Kategorien) und
Hauptbegriffe des Denkens, i V. f. w. Ph., Jahrg. 11 (1887). Hartmann,
Kategorienlehre, Windelband, System d. Kategor., S. 51 ff., Rlckert,
Gegenstand, S. 172 ff.

Bidrag till kategorisystemets (»kategoritaflans») historik.
Trendelenburg, Geschichte der Kategorienlehre (1841) TJeberweg, Logik, S. 131
ff., Cohen, Logik, S. 41, Hartmann, Kategor., Vorwort, S. 9 ff.,
Erdmann, Logik, I, S. 68—72: Plato, Aristoteles, Stoikerna, Plotinns, Locke,
Kant, Herbart, J. S. Mill, Sigwart, Lotze. Wundt, Logik, I, S. 116—
119. Särskildt må dessutom erinras om Hegels kategorisystem, som
öfver-siktligast är framstäldt i hans Encyklopädie. Enär det icke ingått i vår
plan att historiskt exponera kategorierna kunna vi icke närmare befatta
oss med detsamma. —

Då vi nu stå vid öfvergången till en ny hufvudafdelning vilja
vi förelägga oss frågan, hvad som ur kunskapsteoretisk synpunkt
kan anses bilda det grundväsentliga i hela den föregående analysen.
Vi anse detta vara, att all kunskap och sanning äro funktioner af
en viss medvetandets värksamhet, hvilken lagbindes å ena sidan af
de logiska tankelagarna i deras egenskap af yttersta
kunskapsnormer och å andra af de kategoriala begrepp, af hvilka till sist
intet förnummet kan undgå att bestämmas. Allt förnummet
framträder vidare som en objektivitet, denna må vara en omedelbart
gifven eller en transscendent, en yttre eller inre värklighet. Själfva
den kunskapliga uppfattningens tyngdpunkt ligger dock helt och
hållet inom det predikativa innehållets sfär. Och detta innehåll
måste ytterst framträda för medvetandet i intuitiv omedelbarhet
och få karaktären af något själfklart. Allt intuitivt är visserligen
icke själfklart, allt själfklart kan däremot sägas vara intuitivt. Men
allt intuitivt, liksom allt själfklart, utgör något för medvetandet
omedelbart närvarande. Det, hvarigenom det icke själfklara intuitiva
skiljer sig från det själfklara, utgöres af dess logiska
sammansatt-het. Detta är det rika, men aldrig det omedelbart fullt klara;
det själfklara däremot är det klara, men icke det rika. Klart
blir det rika genom analys, rikt blir det klara genom syntes.
Härmed är ock den väg antydd, som tänkandet har att inslå för
att blifva på samma gång ägare af och herre öfver
kunskapsinnehållet.

Bland de i det föregående framanalyserade kategorierna är
det en, som spelar en dominerande rol: föremålets kategori. Den
är liksom stödjepunkten för allt vårt förnimmande. Värkligheten
blir för medvetandet ett föremål, bestämningarna gravitera mot
föremålet, mångfald förutsätter föremål, sammanhanget blir en
förbindelse mellan föremål; föremålet möter därtill inom alla för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free