- Project Runeberg -  Kunskapslära /
244

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XI. Inledning. Om tvifvel på kunskapens sanning. Skeptiska argument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

Im Gegentheil, sie ist geradezu nothwendig, denn, um mit einem
Worte von F. A. Lange zu schliessen: Für die Naturwissenschaften
ist ein sicherer Boden nur in den Relationen zu finden, wobei
immerhin gewisse Träger dieser Relationen hypotetisch eingeführt und
wie wirkliche Dinge behandelt werden dürfen; vorausgesetzt
freilich, dass man uns aus diesen "Realitäten" kein Dogma mache und
dass man die ungelösten Probleme der Speculation genau da stehen
lasse, wo sie stehen, und als das, was sie sind, nämlich als Probleme
der Erkenntnisstheorie" \ Likväl kan det naturvetenskapliga
kunskapsbegreppet icke sägas sakna hvarje objektivitet. Ty dels
hänför sig naturvetenskapen till ett bestämdt objekt och dels kunna
de hypotetiska föreställningskonstruktionerna ej försiggå så
konstruktivt fritt att de uppstälda tankeantagandena rent af råka i
strid med den gifna värklighetens fakta.

Külpe, Einl., S. 222. Laas, Id. und Pos., Th. 3, S. 80 ff,
inskärper, att den naturvetenskapliga realismen »nichts weiter ist, als der
Versuch ein Vorstellungs-Schema durchzuführen» (ibid. 116). Men den har
sitt värde, emedan den är »praktisch und wissenschaftlich ergiebig» (ibid.),
»nützlich» (ibid. 134). Jfr ock Höffdings arbeten Filosofiske Problemer,
S. 33 ff., och Moderne Filosofer, S. 83 ff. Wundt, Naturw. u. Psycbol, S. 44 ff.

Frågan blir härefter om den metafysiska idealismen bättre
tillgodoser sanningsidén och dess stränga objektivitetskraf, hvilket
dock ej utan tvingande nödvändighet kan upphäfvas.

Man kan, som antydt, särskilja åtminstone tvänne
hufvudfor-mer af idealism (spiritualism): subjektiv och objektiv. Den
gemensamma grundtanken blir, att tillvarons väsen närmast röjer sig i
det andliga lif, hvaraf människan och mänskligheten äro bärare
och att värkligheten öfverhufvud är bestämbar i analogi härmed:
realiteten är till sitt väsen en mer eller mindre utvecklad ocli
fulländad andlighet. Det får vidare anses afgjordt, att detta
lösningsförsök äger sin yttersta möjlighet och grundläggning i det faktum,
att vår erfarenhet företer tvänne hufvudriktningar, ej blott en yttre,
utan ock en inre; den yttre erfarenhetens objekt är den sinliga
och kroppsliga världen, den inres själslifvet och det andliga lifvet
öfverhufvud. Och sedan realismen visat sig oförmögen att
tillfredsställa den stränga sanningsidéns fordringar, har man helt
naturligt vändt sig till medvetandets egen värld och tänkt sig
möjligheten att den rätta utgångspunkten för sann kunskap om
värkligheten vore att finna just där.

Den subjektiva idealismen har därvid gått mest radikalt till väga.

1 Ur en artikel (af D:r Ebner, Breslau) i Naturwissenschaftliche Bundschau,
Jahrg. 1901, N:o 30, S. 378.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free