- Project Runeberg -  Kunskapslära /
251

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XI. Inledning. Om tvifvel på kunskapens sanning. Skeptiska argument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

vetandet (den för alla öfverhufvud existerande medvetanden lika
och gemensamma eller, med ett ord, generella medvetenheten). I
en antikritisk belysning af denna framställning yttrar boströmianen
G. J. Keijsee att jag har rätt i, " 1) att vårt mänskliga medvetande
såsom ändligt (— ofullkomligt) är betingadt (= förutsätter något annat)
och således ej kan vara absolut (hällre: ej kan vara det absoluta =
det Hela); 2) att det från allt innehåll abstraherade, det s. k.
rena medvetandet såsom abstrakt är betingadt och således ej kan
vara absolut (ej det absoluta); 3) att det universelt-generella
(-generiska) medvetandet såsom generelt (och således abstrakt)
är betingadt och således ej kan vara absolut (ej det absoluta).
Men Boström skulle också säga: jag har aldrig sagt, att något af
dessa tre medvetanden är det absoluta ... Boström skiljer noga emellan
1) systemets abstraktaste bestämning, med hvilken vi människor måste
börja vår systematisering, hvilken bestämning är det rena och generella
själfmedvetandet och 2) det som ligger till grund för det, som i
erfarenheten behöfver förklaras, hvilken grund är det såväl till formen
(hvad klarhet i uppfattningen beträffar) som till innehållet (hvad
den fullständigt all värklighet omfattande, alla förnimmelse-objekter
omfattande uppfattningen beträffar) fullkomliga och således
univer-selt-konkreta själfmedvetandet — Allsjälfmedvetenheten, den
Allvetande = Gud."1 Enligt detta citat skulle dock — trots allt —
medvetandet kunna användas som metafysisk och absolut princip
eller såsom ett yttersta väsensbegrepp. Detta medvetande skall
emellertid vara det "fullkomliga" och "gudomliga" medvetande,
hvars grundbestämningar Keijser ofvan angifvit. Det skulle alltså
existera ett slags medvetandets fjärde dimension, hvaraf för öfrigt
allt annat medvetande, t. ex. det mänskliga, vore att betrakta som
en ofullkomlig grad. Nu måste jag dock tillstå, att jag alltjämt
känner mig fyld af tvifvel inför denna medvetandets fjärde
grundform. Visserligen kan man föreställa, resp. tänka sig ett dylikt
fullkomligt medvetande. (Jfr s. 192). Materialet för denna
konstruktion är dock obestridligen hämtadt från det i vår erfarenhet gifna
medvetandet, hvilket sedan via eminentiæ utdanas till en med hänsyn till
såväl form som innehåll "fullkomlig" subjektivitet. Just härmed
framhållna genetiska omständighet är att noga beakta. Är det fullkomliga
(metafysiska) medvetandet i grunden intet annat än en spekulativ
konstruktion på grundvalen och med tillhjälp af vårt empiriska
medvetande, så hjälper icke huru mycket man än sublimerar detta. Ty
hafva vi icke omedelbar kännedom om något annat medvetande än
erfarenhetsmedvetandet, så är detta det ursprungliga och egentliga samt

1 Keijser, Belysning af några punkter i Boströms filosofi, s. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free