Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XI. Inledning. Om tvifvel på kunskapens sanning. Skeptiska argument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
visserligen obestridliga medvetandet. Det lemnar oss ock all
öfverhufvud möjlig kännedom om hvad som här är det viktigaste, nämligen
medvetandets kvalitativa väsen eller reella quale. Enligt allt hvad vi
kunna veta utgöra nu medvetandet och dess kvalitet en specifik modus,
d. v. s. något betingadt eller, om man så vill, en funktion. Men
huru en sådan utan ett logiskt språng skall kunna absolutgöras och
förvandlas till metafysisk grundprincip är säkerligen omöjligt att
inse. Det medvetande, hvarom vi öfverhufvud äga någon kunskap,
är alltså icke användbart som absolut väsen. Och att försöka
laborera med ett i öfrigt obekant medvetande — kanske ett
"öfver-medvetande" ? — blir endast en tom ordlek, bakom hvilken den
svartaste agnosticism döljer sig. Det mänskliga medvetandet kan
på denna punkt värkligen icke höja sig öfver sin egen betingade
subjektivitetssfär. All öfverhufvud af oss känd medvetenhet
(subjektivitet) är af mänskligt ursprung och slag; men något så betingadt
kan säkerligen ej utan spekulativt godtycke vare sig direkt
upphöjas eller rekonstrueras till digniteten af absolut princip.
Till kritiken af läran om ett »absolut jag»: Hartmann, Kategor.,
S. 508, Wundt, System, S. 91. —
Den skepticism, som i det föregående utvecklats är emellertid,
som framhållet, endast en begynnelseskepticism, ett "dubito ut
in-telligam." En dylik kan kunskapsläran omöjligen undgå, men
naturligtvis kan den motiveras och utläggas på många olika sätt. Att
aldrig tvifla på kunskapens och sanningens möjlighet vore att aldrig
komma öfver den kunskapsteoretiska dogmatismens stadium. I
hvilken mån begynnelseskepticismen måste modereras eller rent af
upphäfvas eller ytterligare utvecklas till en definitiv
slutstånds-punkt, därom får den följande framställningen i sin helhet lemna
besked.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
