- Project Runeberg -  Kunskapslära /
253

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XII. Om kunskapens allmänna objektivitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253

Kap. XII.

Oin kunskapens allmänna objektivitet.

Skepticismens väsen är icke ren negation utan oafgjordhet. I
samma mån den närmar sig ett bestämdt förnekande af kunskapens
och sanningens möjlighet upphäfver den sig därför själf.

Nu hafva vi funnit, att det ej saknas anledningar att betvifla
den mänskliga kunskapens sanning, om den öfverskrider ett visst
område, nämligen den aktuella subjektivitetens eller den
omedelbara erfarenhetens sfär. Inom denna måste skepticismen vika af
den principiella anledningen att identitet, i alla händelser partiell
sådan, där består mellan kunskapsobjekt och predikativ
förnimmelse1. Men det kunde ock vara möjligt att franseendent
sanning, trots allt, vore att vinna i åtminstone någon omfattning och
grad. Väl är det obestridligt, att den motsats mellan objekt och
subjekt samt den subjektivitet, som utmärker det kunskapliga
förnimmandet2, äro ägnade att framkalla en skeptisk stämning, men
därmed är icke definitivt afgjordt, att medvetandet ej på något
sätt kan lyckas genombryta dessa skrankor, samt, låt vara med
betydande inskränkningar, förvärkliga kunskaps- och
sanningsidéerna äfven inom det transscendenta området. Så kunde de
allmänna tankelagarna äga objektiv motsvarighet, och i så fall vore
sann kunskap möjlig om i alla händelser vissa af den transcendenta
värklighetens formella bestämningar. Och likaledes kunde
idealismens princip i en viss utsträckning möjliggöra transscendent
kvalitativ kunskap, nämligen så långt en analogi med det mänskliga
medvetandet värkligen läte sig antagas.

1 S. 230.

2 Jfr s. 132 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free