- Project Runeberg -  Kunskapslära /
271

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XII. Om kunskapens allmänna objektivitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

271

håll, hvarmed tänkandet vid motsvarande tillfälle opererar, samt en
negativ, nämligen omöjligheten att antaga giltigheten af det positivt
förnumnas motsats (med skärpt uttryck, dess kontradiktoriska
motsats). Det förnimmande, hvilket liksom kastas mellan dessa
poler, framgår till sist såsom ett med nödvändighet i uppfattningen
förbundet tänkande. Ett abstrakt exempel: om värkligheten icke
ägde fullständig bestämdhet, så vore bestämdheten ofullständig; det
senare alternativet medför dock vissa tankeomöjligheter; från dessa
drifves tänkandet tillbaka till den ursprungliga tanken om
värklighetens fullständiga bestämdhet, hvilken nu kommer att framstå
såsom nödvändig. All nödvändighet blir i enlighet härmed af förmedlad
natur;1 det strängt omedelbara utmärkes endast af fakticitet. Detta
medelbara hos nödvändigheten inses för öfrigt af konklusionen i en
slutledning; det är ju en eller annan premiss, som här förmedlar
nödvändigheten, ett förhållande, som kan uttryckas äfven så: "alle
apodiktische Gewissheit ist eine bewiesene".2 Den logiska
nödvändigheten är således närmast ett subjektivt fenomen, framgående
ur det motsatsförhållande, som inträder, då man försöker antaga
giltigheten af det positivt tänktas motsats. Det motsatta tjänstgör
därvid som ett slags " operationsbegrepp".3 Häraf inses ock betydelsen af
motsatsens lagar (s. 167). Det blir framför allt dessa, som afgöra
den logiska nödvändigheten och ytterst åstadkomma den
kunskapsteoretiska sanktionen4, om ock de öfriga tankelagarna äro att
betrakta som så att säga preliminära logiska sanktionsprinciper
och på samma gång stödjepunkter för en motsvarande nödvändighet.
Men något i bokstaflig mening själfnödvändigt existerar icke.
Till sist är att tillägga att den omständigheten, att den logiska
nödvändigheten närmast är ett subjektivt fenomen, icke utesluter,
att den äfven är af objektiv betydelse. All dylik nödvändighet
är nämligen icke en blott form, utan hänför sig till ett
tankeiwne-håll samt utgör för såvidt en iaw&enödvändighet. Här ligger i själfva
värket sakens kärna. Möjligheten af detta innehålls objektivitet
beror dels på att tankelagarna i och för sig kunna anses besitta

1 "Nothwendigkeit kann einem Datum nur in Beziehung auf andere
zukommen" Schubert-Solderns Gründl., S. 230. Jfr Volkelt, Erf. u. Denk, S. 183.
Erdmann, Logik, I, S. 373.

2 Grün», Probl. d. Gewissh., S. 165. Sahlin, Grundf. i log., i, s. 42: "Det äi>
genom bevisning, som en tankes nödvändighet blifver insedd."

3 Cohens uttryck; Logik, S. 77.

4 Märk i samband härmed dessa ord: "alle logischen Operationen, deren
Richtigkeit an ihrer Widerapruchslosigkeit erkannt wird, stellen sich ala begründet dar
durch die Unmöglichkeit ihres Gegenteils". Dürr, Grenz, d. Gewissh. S. 19.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free