- Project Runeberg -  Kunskapslära /
274

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XII. Om kunskapens allmänna objektivitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

mindre fullt af luckor eller diskontinuerligt, och den transscendenta
värkligheten kunna vi ju icke alls iakttaga. Icke desto mindre
måste vi antaga, att realiteten bildar ett inom sig sammanhängande
helt, och just denna förutsättning blir en den mänskliga kunskapens
på samma gång objektiva och positiva grundförutsättning.1

Om realkunskapens objektiva grundförutsättning: Biehl, Kritie., II:
Th. 1,8. 236 ff, Paulsen, Einl., S. 418, Schuppe, Grundr., S. 59: »Das
Zusammenhängen», »der gesetzliche Zusammenhang», »durchgängiger
Zusammenhang» (ibid. 65). Helmholtz, Handb. d. physiol. Optik, S. 593:
»Die Gesetzmässigkeit ist die Bedingung der Begreifbarkeit. Vertrauen in
die Gesetzmässigkeit ist also zugleich Vertrauen auf die Begreifbarkeit der
Naturerscheinungen. Jfr Vorträge und Reden, II, S. 247 ff. Volkelt,
Erf. u. Denk., S. 84 ff. Grotenfelt, Die grundleg. Hypothesen. S. 168
—169, m. fl. st. Rickert, Gegenstand, S. 190 ff. Lotze, Logik, S.
578 ff, Metaph., S. 5 ff., Wundt, Logik, I, S. 90: »Wenn das logische
Denken auf alles anwendbar sein soll, was in unser Bewusstsein eingeht,
so schliesst dies allerdings ein, dass die Objecte des Denkens ein
geeigneter Stoff für dasselbe sind»; jfr ibid. 453, System, S. 168. Wartenberg,
Probl. d. Wirkens, S. 125 ff.’ Liebmann, Klitn. d. Theor., S. 80 ff, 92 ff.
Kroman, Naturerkjend., S. 23—24, 204, 217: »Haabet om Regelmæssighed
eller konstant Opförsel i Tilværelsen». Sahlin, Om logik, uppg., s. 25:
»Förståndets och tänkandets fullständiga objektivitet fordrar en värklighet,
som, huru ofullständigt den än må vara fattad, likväl till sitt begrepp
och väsende icke är främmande för förståndet, utan är fullt begriplig».

Undet namnet kontinuitetsprincipen (jfr s. 168) påyrkas samma
förutsättning af Höffding, Filos. Probl., S. 4 ff, Cohen, Logik, S. 75 ff, 98, 115.

Med tanke på den redan förut (s. 48) berörda frågan om
"kunskapslärans förutsättningslöshet" kunna vi efter det föregående
ytterligare fastslå, att en rent förutsättningslös kunskapsteori är en
omöjlighet. Kunskapen uppbäres icke blott af subjektiva och
psykologiska, utan ock af objektiva (kunskapsteoretiska) förutsättningar.
De förra kunna sammanfattas i det tänkande medvetandets faktum.
Den objektiva grundförutsättningen vidare utgöres, positive, af tanken
om en värklighetens fullständiga bestämdhet och denna bestämdhets
specialfall: värklighetens egenskap att bilda ett enda
sammanhängande helt. Utan denna specialförutsättning kan tänkandet icke
med kunskaplig framgång öfvergå från det betingade till det
betingande eller från realföljd till realgrund samt vice versa.
Visserligen är värkligheten själf i sitt fenomenelt-transscendenta
totalsammanhang icke uppdelad i grunder och följder; i och för sig
utgör den ett enda odeladt helt. Men detta hindrar icke att
principen om grund och följd är användbar på detta, som sagdt, i sig
odelade realsammanhang och att den utgör det regulativ, med hvars

1 Jfr s. 48, 179,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free