- Project Runeberg -  Kunskapslära /
275

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XII. Om kunskapens allmänna objektivitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

275

tillhjälp tänkandet liksom tager till sig del efter del af nämda
sammanhang. Tänkandet rör sig därvid liksom utefter den röda
tråden i värkligheten, än bakåt i grundens riktning, än framåt i
följdens. Men uppenbart är att hela denna regress och progress
skulle bli en blott subjektiv tankerörelse, om tänkandet icke hade
värkligheten eller objektiviteten själf att ansluta sig till och
ledas af. Värkligheten kan tänkandet icke framskapa, men väl
upptaga. Likväl måste det, som anfördt, därjämte göra sådana obevisbara
förutsättningar om densamma, att man här med skäl kan tala
visserligen icke om en "circulus in demonstrando" — ty intet
egentligt bevisande försiggår —, men om en petit i o principii.

Då nu kunskapsvärksamheten inom hela det vida område,
hvilket faller liksom utom erfarenheten, icke allenast hvilar på vissa
grundantaganden, som aldrig kunna strängt verifieras, Utan ock själf
måste gå konstruktivt till väga — därvid visserligen noggrant
följande erfarenhetens hänvisningar —, och vidare den mera speciella
transscendenta kunskapen i kraft af själfva sin natur aldrig kan i
egentligaste mening verifieras, så inses, att all dylik kunskap redan
från begynnelsen måste komma att innehålla ett problematiskt
element.

Kunskapens allmänna objektivitet härflyter emellertid ur tvänne
källor: erfarenheten, hvilken är den omedelbara värkligheten ur
subjektiv synpunkt betraktad, samt tänkandet, hvars allmänna
giltighet i det föregående faststälts. Kunskapen blir alltså ett slags
"ens rationis cum fundamento in re".1 Men endast erfarenheten
innehåller, resp. kan innehålla otvifvelaktig kunskap och sanning,
en kunskap, som dock naturligtvis är inskränkt till erfarenhetens
eget objekt, nämda omedelbart gifna värklighet. Tänkandet däremot
går faktiskt utöfver erfarenhetens sfär; det går ut i det
transscendenta. Dess enda möjliga kunskapliga resurs inom detta
område består i att uppträda logiskt-konstruktivt. Därvid kan det
antingen uppställa sådana tankeantaganden, hvilka kunna anses
förklara de förklaringsbehöfvande företeelserna, eller ock har det att om
möjligt utveckla sådana tankebestämningar, hvilka på adekvat sätt
uttrycka värklighetens väsen. Tänkandet har vidare till sin
disposition dels erfarenhetens material, dels sina egna tankelagar. Men
redan dessa lagar äro af en viss problematiskhet, använda inom
det transscendenta området, och att erfarenhetens innehåll är
användbart inom detta blir ännu mera tvifvelaktigt i synnerhet om i
egentlig mening sann kunskap afses. Begreppet om en på samma
gång adekvat och otvifvelaktigt viss kunskap kommer under sådana

1 Citatet ur Stumpf’s Psyckol. u. Erk.-theor., S. 15.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free