- Project Runeberg -  Kunskapslära /
280

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

280

gewiss gilt [ein Satz], wenn seine Verneinung als unmöglich angesehen
wird» (432, jfr 433). Det sista och afgörande kriteriet blir därför, som
sagdt, ett logiskt, som i sin fullständighet äfven inbegriper krafvet, att
»alle entgegenstehenden Annahmen als unzulässig erwiesen sind» (433).
Ueberweg, Logik, S. 5, 7. Dürr, Grenz, d. Gewissh., S. 38 ff. Höffding,
Psykologi, S. 232: criterium veri utgöres af »den faste Sammenhæng
mellem forskellige Iagttagelser»; jfr Filos. Probl., S. 30. Schéele,
Filos, stud., s. 12: i »öfverensstämmelsen med våra öfriga förnimmelser
hafva vi det enda criterium veri, hvarmed vi kunna pröfva en enskild
förnimmelses sanning». »Sanningskriteriet är den totala
öfverensstämmelsen mellan förnimmelserna» (ibid. 13).

Den omedelbara erfarenhetsuppfattningen är obestridligen
af en mera variabel natur (än den nämda logiska
bestämdheten), hvilken omständighet kan medföra villrådighet om hvad som
egentligen är det objektivt gifna i varseblifningen. Både det
yttre och det inre varseblifvandet har nämligen en tendens att
gifva flertydiga svar å frågan rörande faktum. Huru kan man
under sådana förhållanden vinna exakta varseblifningar?

Den utväg ur antydda svårighet, som närmast erbjuder sig,
består i att söka höja varseblifningen till metodiskt anstäld
varse-blifning, d. v. s. iakttagelse i egentlig bemärkelse eller
"observation". Förutsatt att ett sådant metodiskt förfaringssätt är möjligt,
kan genom detsamma det ursprungliga varseblifningsinnehållet blifva
ändradt både med hänsyn till graden eller noggrannheten och
innehållsrikedomen eller fullständigheten, alltså såväl intensivt soin
extensivt. Frågan blir då: hvilket inbegrepp af faktiska
bestämningar skall upptagas som det slutliga och definitiva varseblifnings-,
resp. iakttagelseresultatet?

Svaret kan närmast lyda, att ur en synpunkt skola alla de
olika bestämningarna upptagas, alldenstund de hvar och en på sitt
sätt uttrycka relationen mellan det gifna objektet och medvetandet.
Nu föredrages dock ett visst ingrepp af bestämningar framför ett
annat, nämligen det, som grundar sig på mera omsorgsfullt värkstäld
och därför noggrannare iakttagelse. Men någon fix gräns för denna
empiriska noggrannhet är näppeligen möjlig att uppdraga. Däri
ligger just det variabla i den omedelbara erfarenhetskunskapen.
Man kan endast approximativt undgå denna olägenhet, ty under de
och de omständigheterna och med de eller de förfaringssätten och
hjälpmedlen resulterar den motsvarande faktiska
varseblifningsupp-fattningen. När man med ett visst vare sig obeväpnadt eller
in-strumentelt underhjälpt sinne sökt att så ingående och noggrant
som möjligt uppmärksamma det sinliga föremål eller den yttre
företeelse, som framställer sig till iakttagande, och då man sökt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free