- Project Runeberg -  Kunskapslära /
282

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

är föga kapabelt att i och för sig precist angifna föremålens
rumliga storlek och form. Ännu mera inkorrekt och sväfvande i sina
uppgifter är det subjektiva tidssinnet. Och beträffande de gifna
föremålens kvalitativa bestämdhet, så är det ju ett välbekant
faktum, att uttalandena om färger, ljud, smak o. s. v. ofta gå vidt i
sär. Bland öfriga sinnen torde muskelsinnet böra framhållas, då
genom detta den materiella grundegenskapen tyngd omedelbarast
aktuellgöres för medvetandet. Men icke häller detta sinne är
särdeles träffsäkert, om det gäller att exakt bestämma huru mycket
föremålen väga.

Det afgjordt yppersta sättet att precisera den omedelbara
varse-blifningsuppfattningen är nu att bringa det föremål eller förhållande,
hvarom fråga är, i relation till någon objektiv måttstock, med hvars
tillhjälp en mätning och fixa talvärden kunna komma till stånd.
Därvid äro faktiskt i hög grad noggranna bestämningar ernåbara,
t. ex. att ett afstånd är precis 1 meter långt, att en ridt tagit 1 timme
och 26 minuter i anspråk1, att en viss mängd vatten väger 25
kilogram, o. s. v. Varseblifningen blir därvid liksom transponerad i
matematik och just därigenom exaktgjord. Men den blir icke blott
preciserad, utan äfven i det stora hela höjd öfver de olika meningarnas
motsatser. Ty det, som noga uppmätts och befunnits vara t. ex. 1
meter långt, blir för en hvar 1 meter och rimligtvis icke så långt, som
den subjektiva varseblifningen gifver vid handen. Öfverallt där det
är möjligt att låta den individuella varseblifningen utbytas mot en
medels objektiv mätning rektifierad iakttagelseuppfattning vinner
alltså erfarenhetskunskapen i exakthet. Dylika objektiva
mätningsmetoder och mått existera numera i stort antal — hvad är det väl,
är man frestad fråga, som i våra dagar icke kan mätas? Men
de olika måtten äro i själfva värket reducibla till några få
grund-mått, hvilka utgöra enheter af rum, tid och massa2. Det är
emellertid företrädesvis tingens rums-, tids- samt öfverhufvud deras
mekanisk-dynamiska bestämningar, hvilka kunna göras till föremål
för en dylik exakt behandling.

Om exakt varseblifning (iakttagelse): Laas, Id. u. Pos., Th. 3, S.
20 ff, 26 (å sista stället äfven om »Normalauffassung»). Avenakius, Phil.,
S. 33. Liebmann, Klimax d. Theor., S. 9: »die objectiv adäquate
Wahrnehmung»; ibid. 66 ff. Anal d. Wirkl., S. 282 ff. Leclair, Beiträge, S.
24. Rehmke, Wahrn. u. Begr., S. 274: »das wiederholte Wahrnehmen ...
und das Wahrnehmen eines und desselben Seienden Seitens Vieler. Hierdurch

1 Enligt Wiener, Die Erweiterung unserer Sinne, S. 16, är det möjligt att med en
af D:r Feddersen i Leipzig konstruerad apparat uppmäta en hundradel af en
milliondels sekund.

5 Se Auerbach, Kanon der Physik, S. 3; Wundt, Logik, II, I, S. 395, 403 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free