- Project Runeberg -  Kunskapslära /
287

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

287

kunskap. Här öppnar sig ett enormt vidsträckt
undersökningsområde, som visst icke är obearbetadt. Så kunna vissa delar
af de tvänne sista banden af Wundts Logik betraktas som en
speciell utredning af criterium veri, så som detta i det föregående
framstälts. Huru gå naturvetenskaperna, empirisk psykologi och
"die Geisteswissenschaften" i inskr. bem. till väga för att få sitt
erfarenhetsinnehåll exakt faststäldt? denna är den stora frågan.
Jfr angående sistnämda vetenskaper äfven Bernheims Lehrbuch der
historischen Methode, Rickerts Die Grenzen der
naturwissenschaftlichen Begriffsbildung, Diltheys Einleitung in die
Geisteswissenschaften samt Mill’s Logik, Book VI.

Ytterst leder emellertid den om än så exakta
erfarenhetsuppfattningen utöfver sig själf. Så kräfver den, af många anledningar,
ett transscendent tankekomplement.

Och därmed inträder den logiska, mer eller mindre strängt
demonstrativt tillvägagående bearbetningen och utfyllningen af
erfarenheten. Denna logicering företer i sin ordning, som
framhållet, tvänne grundriktningar, en empirisk och en filosofisk. All
genomförd vetenskaplig uppfattning blir dock en produkt af
erfarenhet samt allmän och speciell logik. Felaktig eller kunskapligt
ogiltig däremot blir en uppfattning i samma mån den är inmängd
med i ofvan (s. 278) antydd bemärkelse inexakta tillsatser. Vi försöka
dock så mycket mindre att utreda dessa möjliga illegitima
ingredienser i kunskapen som J. S. Mill i sitt nämnda logiska arbete
gifvit en ingående framställning af de vanligast förekommande
intellektuella felen.1 —

Vi vilja till sist erinra om den ryktbara kontrovers rörande
criterium veri, som förts mellan J. S. Mill och Herbert Spencer,
en diskussion, om hvilken den som önskar kriteriumfrågan närmare
belyst har all anledning att taga kännedom.

1 Se Mill, a. at., Book 6: On fållades. Mill behandlar fem hufvudslag af
hithörande fel: fallacies of simple inspection; fallacies of observation; fallacies of
gene-ralisation; fallacies of ratiocipnation; fallacies of confusion. "The fallacies of simple
inspection" kunna anses bilda de ogrundade eller ej tillräckligt motiverade påståendenas
grupp. "In this division", heter det, "must be included all cases in which a
proposition is believed and held for true, literally without any extrinsic evidence, eitlier of
specific experience or general reasoning." Denna klass omfattar bland annat "the
whole of what may be termed natural prejudices". De öfriga felens natal- antydes
genom själfva benämningarna. Man erinre sig i samband härmed Bacon’s lära om
"idola mentis". Nov. Org., I, §§ 38 ff. Se ock Sidgwich, Fallacies, 1890. Uebericeg,
Logik, S. 481: "Die treue, von individuell-subjectiven Beimischungen freie
Auffassung der Thatsachen ist ein Werk der Bildung. Wie wenig die Menschen
gewöhnlich die Thatsachen rein wiedergeben, wie Behr sie ihre Meinungen und Interessen
(schon unbewusst und unwillkürlich) dem Referat einzumischen pflegen, hat der
Päda-gog, der Arzt, der Richter, der Historiker alltäglich zu beobachten Anlass".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free