Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Summa summarum: det afgörande kunskapliga kriteriet blir
varse-blifvandets och tänkandets korrekthet i förut angifven bemärkelse. Och
endast erfarenheten och den logiska evidensen i gemenskap åstadkomma
den högsta graden af legitim kunskap. Det fullständiga criterium veri
griper därför liksom öfver de af Mill och Spencer påpekade del-kriterierna. —
Nämda fullständiga kriterium visar sig emellertid, om det
närmare genomtänkes, innehålla åtskilliga andra (sekundära) moment,
som i det föregående endast delvis framhållits. En ingående
utredning af dessa kunna vi dock ej här prestera; vi påpeka endast i
förbigående några bland dem.
Det inses lätt att det fulla kriteriet måste stödja sig icke
blott på den allmänna empirisk-logiska exakthet, som
motsvarar de båda subjektiva grundförutsättningarna för all mänsklig
kunskap, erfarenheten och tänkandet, utan ock på möjligheten af
en motsägelselös inordning af det ifrågavarande kunskapsföremålet
i det objektiva hela eller det realsammanhang, dit föremålet hör,
och hvarigenom det vinner sin fullständiga grund- och
följd-determination. Utan en dylik inordning, motsvarande den
kunskapens objektiva grundförutsättning, som i det föregående flere
gånger framhållits, och hvarvid kunskapsföremålet har att visa sin
samstämmighet med det mera omfattande värklighetshela, hvari det
liksom inskjutes, vinner ett kunskapsresultat ej den fullgångna kritiska
bestämdhet, som det förvärfvar i och med att det ådagalägger, att
det äfven kan bestå i och liksom reda sig under trycket af mera
invecklade förhållanden. Det blir här en verifikation på
grundvalen af det motsägelselösa realsammanhang, som hvarje
kunskapsföremål måste antagas tillhöra och hvari det är infogadt.
Men till detta specifikt objektiva moment i kunskapskriteriet
komma andra af mera metodologisk-teknisk natur. Ett sådant är
den redan förut framhållna erfarenhets verifikationen. Kan ett
kunskapsresultat verifieras med tillhjälp af omedelbar erfarenhet vinner
det i hög grad i vetenskaplig giltighet.
Jfr s. 273. Bland de där åberopade författarna är Volkelt den,
som presterat den utförligaste framställningen. Jfr ock Volkmann,
Erk.-theor. Grundz. d. Naturw., S. 61.
Kunna därtill motsatta, konkurrerande påståenden grundligt
vederläggas och öfverhufvud instanser mot ett med anspråk på
giltighet uppträdande resultat fullständigt elimineras, så är detta
naturligtvis så mycket bättre. Den förste, som mera ingående
reflekterat på denna del af kriteriumproblemet, är Bacon; jfr hans
lära om de negativa, positiva och prerogativa instanserna1.
1 Novum Organum, 2:a boken. Jfr ock Liljeqvist, Om Francis Bacons filosofi, s. 36 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
