- Project Runeberg -  Kunskapslära /
293

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293

Af allt det anförda framgår att criterium veri är ett högst
sammansatt förhållande. Och det kan i själfva värket knappast
bringas till någon en för alla definitiv slutexpression, ty de
omständigheter, som kunna inspela och äro ägnade att stödja ett omstridt
påståendes eller en åsigts giltighet och sanning, kunna aldrig i
förväg fullständigt beräknas.

Så är det inom det empiriska området stundom möjligt att
på experimentelt sätt giltiggöra ett på hypotetisk väg vunnet
resultat, ett förhållande, som utgör ett kriteriummoment af afsevärdaste
betydelse1.

En undersökning af criterium veri med särskild hänsyn till
"die Geisteswissenschaften" (kulturvetenskaperna) kunde
komplettera föregående framställning. Den skulle emellertid utmynna i
samma allmänna hufvudresultat. Äfven inom detta område blir det
till sist det strängt metodiska tillvägagångssättet, som garanterar
den grad af kunskaplig giltighet, som öfverhufvud kan nås. Då
man så noggrant som möjligt tagit hänsyn till alla bekanta med
undersökningsföremålet, t. ex. en historisk urkund,
sammanhängande fakta och sedan tolkat dessa i öfverensstämmelse med den
kunskapsteoretiska principen att alla föremål och tilldragelser ingå
som bestämda integrerande moment i ett objektivt realsammanhang,
så har man gjort allt som kunnat göras. Den vunna kunskapen
har då erhållit all den garanti, som det öfverhufvud är möjligt att
förskaffa densamma2.

Af det föregående inses ock att kunskapen och sanningen kunna
tänkas återföra sig till ett normal medvetande (ett
"normalsen-sorium", resp. ett "normaltänkande"). Detta blir det
förebildliga, typiska medvetande, som det individuella mänskliga
förnimmandet, för såvidt det tillsträfvar sann kunskap, har att
approximativt närma sig. Det omedelbara och individuella medvetandet
blir ur denna synpunkt icke den egentliga kunskapsförmågan, utan
snarare denna senares organ. Ehuru normalmedvetandet är en fiktion
eller, om man så vill, det ideella komplementet till tanken om
kunskapen (sanningen) i dess adekvata fullkomlighet, saknar det visst
icke betydelse. (S. 192). För öfrigt kan påstås att det icke häller
saknar sin reella representation. Som representant för detsamma
kan betraktas det med en alltjämt växande mångfald af metodiska
hjälpmedel utrustade vetenskapliga medvetandet, sådant detta är
aktuelt hos tidens högsta vetenskapliga kapaciteter. Ur normal-

1 Vetenskapliga exempel å. dylika experimentelt verifierade antaganden lemnar
Wundt i sin Logik, ii: i, S. 349—350.

2 Jfr för öfrigt kap. XVI, B, slutet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free